Då har jag kommit hem till Göteborg för några dagar sedan och därmed slutar min resa och jag har inte så mycket att tillägga förutom att det har varit en fantastisk resa och jag vill verkligen rekommendera er som kan och funderar på det att göra en liknande resa, att se ett land från en lokalbos ögon gör verkligen vistelsen en helt annan än hur den är som turist.
På väg till Göteborg från London stannade som som sagt i Stockholm och sov hos Torbjörn med familj. Det var en väldigt trevlig övergång till det svenska livet. Tack för ert varma mottagande! Sen innan jag tog den 7 timmar långa bussresan till Göteborg träffade jag Nina och njöt en trevlig lunch med henne där vi båda pratade om våra reseäventyr, väldigt tervligt!
Igår kom jag hem och morsan mötte mig på centralen och precis när vi hade lastat ur väskorna ur bilen på rygatan svängde mormor in för att säga välkommen hem.
Ifall jag på nästa resa kommer skriva något får vi se, men vill man komma tillbaka hit och återuppleva mina upplevelser kan man göra det, jag kommer inte ta bort bloggen, men från och med nu kommer den vara inaktiv.
Tack för era kommentarer och hoppas att det har varit lika roligt för er som för mig!
måndag 27 april 2009
fredag 24 april 2009
London
Sitter nu i London och väntar på att mitt plan till arlanda ska gå. Har fått reda på att sitter man vid rulltrapporna kan man komma åt loungernas internet. Det kostar visserligen lite (6 pund), men det är det värt. Så det är ett tips för er som ska till Heathrow och inte kommer in i Loungerna. Utan det hade jag inte kunnat kommunicera med tobbe och nina, men mest av allt saknar jag såklart Luiza, så vi chattar på msn nu.
Mitt flyg går om 1½ timme, så om en timme ska jag ta något att äta, jag tror inte att ett tvåtimmarsflyg har mat nämligen... Inte väldigt hungrig, men äta bör man, eller hur?
Mitt flyg går om 1½ timme, så om en timme ska jag ta något att äta, jag tror inte att ett tvåtimmarsflyg har mat nämligen... Inte väldigt hungrig, men äta bör man, eller hur?
torsdag 23 april 2009
Sista timmarna i Rio
Idag är det så dags för mig att lämna Rio. Det är inte med glädje jag skriver det, men tyvärr är det sanningen. Jag åker 23.00 från Galeão och landar 14.30 i London och jag kommer vara där i 6 timmar innan mitt nattflyg till Arlanda där Torbjörn hämtar upp mig. Eller på Stockholm Central, men nästan.
Idag har vi gjort så mycket vi kunnat, vi har varit på stranden i några timmar, badat för sista gången innan vi gick till Zona Sul för att köpa med mig lite saker på resan, eller till väntan i London i alla fall. Sen har vi bränt skivor med alla bilder på, sju stycken blev det, fem månader av bilder nere på sju plastbitar.
Nu har Luiza precis kommit ur duschen och vi ska packa det sista, har två resväskor och en väska som handbagage. Datorn är laddad, Ipoden full med musik och filmer och kameran tom, jag ska nog kunna hålla mig sysselsatt under resan.
Vi ses snart!
Idag har vi gjort så mycket vi kunnat, vi har varit på stranden i några timmar, badat för sista gången innan vi gick till Zona Sul för att köpa med mig lite saker på resan, eller till väntan i London i alla fall. Sen har vi bränt skivor med alla bilder på, sju stycken blev det, fem månader av bilder nere på sju plastbitar.
Nu har Luiza precis kommit ur duschen och vi ska packa det sista, har två resväskor och en väska som handbagage. Datorn är laddad, Ipoden full med musik och filmer och kameran tom, jag ska nog kunna hålla mig sysselsatt under resan.
Vi ses snart!
måndag 20 april 2009
Gamla stan
Idag var jag och Luiza i gamla stan för att köpa lite saker till er därhemma. Jag har fortfarande tid och plats i min resväska, så vill ni ha något brasilianskt får ni höra av er. Jag åker på torsdag natt (natten till fredag) så jag har inte oändligt med tid, men ändå. Köpte en brasiliansk fotbollströja, Kaká blev det på ryggen, hittade ingen Robinho (bara en i storlek 10-åring, kändes lite väl tight).
De senaste dagarna har vi mest bara varit, det lär ju ta ett tag innan vi träffas igen, blir inte förrän till vintern (svensk vinter, december) i så fall, så det känns rätt att bara njuta av detta och ta det som det kommer. Igår var vi på stranden i några timmar, känns skönt att inte komma hem lika vit som när jag åkte. Blir det bra väder imorgon igen (som vi tror) blir det nog ett besök till, vi får se ifall solen är på vår sida...
Jag kommer med största sannolikhet inte till Göteborg på lördagen (landar som sagt kl 23.30 på fredagen), jag tänkte spendera lite tid i den kungliga hufvudstaden med min morbror Torbjörn, som för övrigt hämtar mig på centralen och öppnar gästrummet för mig, och min faster Nina som jag inte träffat på allt för lång tid. Alla med deras familjer också får jag hoppas. Så, ni som ska till Gamla Ullevi och titta på invigningsmatchen mellan Sverige och Brasilien (damfotboll) samma dag, lördagen, får klara er utan mig, hade varit en kul grej att gå på, men det får bli en annan gång...
De senaste dagarna har vi mest bara varit, det lär ju ta ett tag innan vi träffas igen, blir inte förrän till vintern (svensk vinter, december) i så fall, så det känns rätt att bara njuta av detta och ta det som det kommer. Igår var vi på stranden i några timmar, känns skönt att inte komma hem lika vit som när jag åkte. Blir det bra väder imorgon igen (som vi tror) blir det nog ett besök till, vi får se ifall solen är på vår sida...
Jag kommer med största sannolikhet inte till Göteborg på lördagen (landar som sagt kl 23.30 på fredagen), jag tänkte spendera lite tid i den kungliga hufvudstaden med min morbror Torbjörn, som för övrigt hämtar mig på centralen och öppnar gästrummet för mig, och min faster Nina som jag inte träffat på allt för lång tid. Alla med deras familjer också får jag hoppas. Så, ni som ska till Gamla Ullevi och titta på invigningsmatchen mellan Sverige och Brasilien (damfotboll) samma dag, lördagen, får klara er utan mig, hade varit en kul grej att gå på, men det får bli en annan gång...
torsdag 16 april 2009
Brasiliansk påsk
Det var visserligen en stund sedan jag skrev, men det betyder bara att jag har desto mer att skriva om.
Påsk är väl det största som hänt den senaste veckan, men det är en stor skillnad på brasiliansk och svensk påsk. I Sverige har vi påskkärringar, målar ägg, dekorerar hela huset med ris och fjädrar och äter choklad plockade ur kartongsägg. Här har de inga påskkärringar, trots att de ligger närmre påskön, inga speciella dekorationer eller något sånt. Det närmsta är i butikerna. Utanför de stora matbutikerna (Zona sul) har de satt upp stora (2m) kaniner med surfbrädor och cyklar och inne i butikerna har taket sänkts med ca 2 meter.
De hänger nämligen upp sina påskägg i taket så får man plocka ner de man vill köpa. Hur hänger man upp ägg i taket undrar ni, Äggen ser nämligen ut som på bild 1. Jag har valt den bilden för att de andra blev väldigt suddiga, men ni förstår nog hur de ser ut i alla fall. Inuti finns ett tjockt chokladägg, tänk er jultomtarna man köper till jul, fast tjockare och format som ett ägg. Inuti finns olika chokladsorter. Beroende på vilket ägg man köper. Det finns hundratals...
Hur är det med mat då? Äter man lamm och ägg eller hur funkar det? Från fredagen fram till söndagen äts inget kött och på påskafton äter man en kalasmiddag. De äter traditionell Portugisisk påskmat, en torsk som bakats i ugnen tillsammans med potatis och lite andra grönsaker, väldigt god. Det är även där de enda äggen som äts under påsk finns. Det är inte bara maten som är på bild två, utan en hel del efterrätter. Vi hade köpt en chokladtårta och Ita hade gjort en creme, till detta hade vi glass, jag kan säga att jag var go´ och glad när vi var klara.
Sen är det inte mer än så, inget kyrkbesök som jag trodde (jag hade för mig att Brasilien var ett mer kyrkligt land än det är, det är nästan så att svenskar går lika ofta).
Nu har hösten kommit till Brasilien, mindre sol, mer vind och regn. Det gör att jag börjar använda långarmad tröja och jeans mer än tidigare, jag hade hoppats att få njuta mer av värme och sol, men det blir även höst här...
Jag har dragit på mig någon sjukdom, men det värsta är över, jag kommer vara kry när jag åker hem om en dryg vecka.
Har jag skrivit om det, inte helt hundra på att jag har tydliggjort det, jag kommer till Arlanda den 24e vid midnatt och kommer till göteborg dagen efter eller två dagar efter, det har jag inte bestämt än, men då är jag på svenska mark i alla fall...
Ha det bra!
Påsk är väl det största som hänt den senaste veckan, men det är en stor skillnad på brasiliansk och svensk påsk. I Sverige har vi påskkärringar, målar ägg, dekorerar hela huset med ris och fjädrar och äter choklad plockade ur kartongsägg. Här har de inga påskkärringar, trots att de ligger närmre påskön, inga speciella dekorationer eller något sånt. Det närmsta är i butikerna. Utanför de stora matbutikerna (Zona sul) har de satt upp stora (2m) kaniner med surfbrädor och cyklar och inne i butikerna har taket sänkts med ca 2 meter.
De hänger nämligen upp sina påskägg i taket så får man plocka ner de man vill köpa. Hur hänger man upp ägg i taket undrar ni, Äggen ser nämligen ut som på bild 1. Jag har valt den bilden för att de andra blev väldigt suddiga, men ni förstår nog hur de ser ut i alla fall. Inuti finns ett tjockt chokladägg, tänk er jultomtarna man köper till jul, fast tjockare och format som ett ägg. Inuti finns olika chokladsorter. Beroende på vilket ägg man köper. Det finns hundratals...Hur är det med mat då? Äter man lamm och ägg eller hur funkar det? Från fredagen fram till söndagen äts inget kött och på påskafton äter man en kalasmiddag. De äter traditionell Portugisisk påskmat, en torsk som bakats i ugnen tillsammans med potatis och lite andra grönsaker, väldigt god. Det är även där de enda äggen som äts under påsk finns. Det är inte bara maten som är på bild två, utan en hel del efterrätter. Vi hade köpt en chokladtårta och Ita hade gjort en creme, till detta hade vi glass, jag kan säga att jag var go´ och glad när vi var klara.
Sen är det inte mer än så, inget kyrkbesök som jag trodde (jag hade för mig att Brasilien var ett mer kyrkligt land än det är, det är nästan så att svenskar går lika ofta).
Nu har hösten kommit till Brasilien, mindre sol, mer vind och regn. Det gör att jag börjar använda långarmad tröja och jeans mer än tidigare, jag hade hoppats att få njuta mer av värme och sol, men det blir även höst här...
Jag har dragit på mig någon sjukdom, men det värsta är över, jag kommer vara kry när jag åker hem om en dryg vecka.
Har jag skrivit om det, inte helt hundra på att jag har tydliggjort det, jag kommer till Arlanda den 24e vid midnatt och kommer till göteborg dagen efter eller två dagar efter, det har jag inte bestämt än, men då är jag på svenska mark i alla fall...
Ha det bra!
tisdag 7 april 2009
Biljett bokad
Då har jag kommit ett steg närmre, och längre ifrån, min resa tillbaka till Sverige. Ett steg närmre då jag har bokat om min biljett från Rio och sedan bokat en biljett till Stockholm (billigast) efteråt. Längre bort då det är två veckor längre tid i Rio, jag klagar inte precis. Då får jag fira brasiliansk påsk, det ska bli kul!
Men, inget är betalt än, väntar på att få betalningsuppgifterna från British Airways, ringde och bokade igår, men de sa att det tar upp till 48 timmar, varför har inte den blekaste aning om, men det sa de iallafall... Jaja, jag får la ringa imorgon ifall jag inte fått något, jag vill ju gärna ha allt klart.
Men, inget är betalt än, väntar på att få betalningsuppgifterna från British Airways, ringde och bokade igår, men de sa att det tar upp till 48 timmar, varför har inte den blekaste aning om, men det sa de iallafall... Jaja, jag får la ringa imorgon ifall jag inte fått något, jag vill ju gärna ha allt klart.
måndag 6 april 2009
Biljettletande
Ja, då har en vecka gått sedan jag flyttade tillbaka till Luiza och det känns väldigt skönt. Skönt att ha mina saker där jag spenderar den mesta av min tid, skönt att inte behöva ta bussen klockan 22 för att komma hem, skönt att vara här helt enkelt. Den senaste veckan har jag ägnat åt portugisiska, det blir ju svårare och svårare ju längre tiden går, men det gör det bara roligare, mer utmaning... Jag har även börjat leta biljett för att komma till Sverige. Jag har en biljett till London på lördag, men problemet är att det kostar skjortan att åka från London till Göteborg (till Stockholm eller Köpenhamn och sen tåg), så jag försöker flytta så gott det går, skriver mer när jag vet...
Nu ska jag ringa min portugisiskalärare, han har fått lite ändringar i schemat så vi får se när min lektion blir av...
Ha det bra!
Nu ska jag ringa min portugisiskalärare, han har fått lite ändringar i schemat så vi får se när min lektion blir av...
Ha det bra!
tisdag 31 mars 2009
Tillbaka hos Luiza
Igår lämnade jag Piratas de Ipanema för gott, efter att ha packat mina saker och legat i hängmattan en liten stund hörde jag en bil tuta utanför och visste att det var Luiza. Jag sa hejdå till de jag lärt känna under min månad på vandrarhemmet och gick ut för att se Luizas nya bil. Jag tror inte att jag berättat att de köpt en bil åt Luiza och Nanda, en Fiat Palio, två dörrar och kolsvart. Inte den starkaste motorn jag varit med om, men det är en bra första bil tror jag. Efter att vi kört en sväng med bilen kom vi hem hit till Luiza och vi åt middag. Jag packade upp mina saker och hängde upp min (Luizas som jag lånat) ryggsäck på hennes nya klädhängare, något hon letat efter länge.
Innan min lektion idag städade jag rummet och tömde min resväska helt, packade inte upp allt igår. Trots att mina lektioner är korta är de väldigt lärorika, jag känner att jag lär mig mycket och jag kan hålla en, ganska grundläggande, konveration, vilket är ett bra betyg enligt mig.
Luiza och jag lämnade av Bia hos doktorn för en rutinkoll och sedan tog vi ett varv runt lagunen för att hon ska komma in i körningen, jag är väldigt stolt över henne då hon utvecklats mycket som förare.
Imorn ska jag med Luiza till UFRJ, hon börjar vid 10.30 och slutar vid 12, inte världens längsta dag precis och det kan kännas bra att ha någon med sig första gången man kör på motorväg och lite sånt...
Jaja, nu ska jag försöka ladda ner (lagligt, då det idag är lättare att "sätta dit" fildelare, I Sverige i alla fall (IPRED)) dagens debatt om "fattigbloggen", har dock inte hittat någon podd-version av debatt sen december förra året, någon som vet varför?
Innan min lektion idag städade jag rummet och tömde min resväska helt, packade inte upp allt igår. Trots att mina lektioner är korta är de väldigt lärorika, jag känner att jag lär mig mycket och jag kan hålla en, ganska grundläggande, konveration, vilket är ett bra betyg enligt mig.
Luiza och jag lämnade av Bia hos doktorn för en rutinkoll och sedan tog vi ett varv runt lagunen för att hon ska komma in i körningen, jag är väldigt stolt över henne då hon utvecklats mycket som förare.
Imorn ska jag med Luiza till UFRJ, hon börjar vid 10.30 och slutar vid 12, inte världens längsta dag precis och det kan kännas bra att ha någon med sig första gången man kör på motorväg och lite sånt...
Jaja, nu ska jag försöka ladda ner (lagligt, då det idag är lättare att "sätta dit" fildelare, I Sverige i alla fall (IPRED)) dagens debatt om "fattigbloggen", har dock inte hittat någon podd-version av debatt sen december förra året, någon som vet varför?
söndag 29 mars 2009
The Rio Guidebook: Att se i Rio
Jag tänkte gå genom lite olika sevärdheter när man väl är i Rio
Cristo Rendentor - Kristusstatyn
Går det att skriva om Rio de Janeiro utan att ta med en av världens mest kända statyer? Jag tror inte det. Statyn är en 38 meter hög cementavbildning av Jesus. Den skänktes av Frankrike och har svenska rötter, bildligt talat. Fundamenten är gjord av cement från Skåne.
Han står på det 710 meter höga berget Corcovado mitt i Rio. Man säger att hans öppna armar representerar inte bara bilden av Jesus, utan även öppenheten hos brasilianare.
Från statyn kan man se nästan hela Rio, det är en väldigt vacker vy enligt mig själv, och med tanke på antalet vykort och plancher på densamma tror jag inte att jag är ensam om den tanken.
Att åka upp dit är ganska dyrt, man måste nämligen åka lift och det är inte det billigaste. Är man mer äventyrlig kan man även klättra upp för berget, men det är jobbigare än man tror, det är inte en söndagsutflykt. Jag har själv inte gjort det men eftersom jag blev trött av att klättra upp för sockertoppen (200 meter) så är det en ganska kvalificerad gissning.
Att statyn nyligen blev invald i de 7 underverken (2007) gör inte resan mindre värd mödan.
Pão de Açúcar - Sockertoppen
Sockertoppen är förmodligen Rios näst mest välkända silhuett. Bilden av de två stora bergstopparna som fått sitt namn av hur de ser ut (kolonisatörerna tyckte att det såg ut som "sockerberg" innan man gjorde sockerbitar). Det består som sagt av två bergstoppar, Morro da Babilônia och Morro da Urca. Den senare är den högre av de två. Från Sockertoppen ser man en väldigt vacker stad med Kristusstatyn i mitten. Det är inte en lika högt belägen plats som Corcovado, men högt nog. Att se solnedgången från Sockertoppen är något jag rekommenderar alla som åker hit, det är en syn man aldrig glömmer (jag har bilder från det i tidigare inlägg, även bilden överst på sidan kommer därifrån).
Kabelbilarna hela vägen till toppen kostar ca 40 SEK och det är det värt. Tur och retur såklart.
Maracanã - Den största fotbollsstadion i världen (?)
På denna runda stadion har många stora fotbollsmatcher spelats, och kommer att spelas. Har man möjlighet att se en match här bör man ta den. Det är billigt och en häftig känsla att sitta på den enorma stadion. Anledningen till att jag inte är säker på ifall den är den största eller inte är för att jag har inte hittat någon säker källa. Den var den största innan VM i Tyskland och efter VM byggdes den ut, ifall den är störst igen vet jag inte. Att den kommer spela stor roll om några år är däremot säkert. Då kommer VM-finalen 2014 att spelas här. I fotbollsvärldens Mekka.
Museum
Det finns hur många muséum som helst i Rio. Att hinna med alla är ett äventyr och det är svårt att välja ut de viktigaste. Det bästa är att fundera på vad man vill se för sort och sedan leta upp någon turistinformation och fråga dem. Att köpa en guidebok är inte helt fel heller...
Centro - Gamla stan
Rio de Janeiro är en väldigt gammal stad, delar av den i alla fall. För att få en bild av hur Rio var innan kommersialismen och turismen slog till skall man bege sig till gamla stan. Det är en mysig stadsdel med mycket historia. Men något man ska ha i tankarna är att nästan ingen bor där. Det är rakt igenom kontorsbyggnader och små barer, så att åka hit på helgen rekommenderas inte, risken att något dåligt händer dig är ganska stor... Här finns mycket att se, många kyrkor, många gamla byggnader, här finns även Lapa med sin berömda viadukt och Santa Teresa med sin berömda spårvagn (som går över viadukten). Ett besök här rekommenderas starkt.
Parker - En av Rios styrka
Rio är fullt av parker, små parker som man går genom på kort tid och längre parker. Jag har skrivit om Parque da Catacumbe tidigare och den är väl värd ett besök, fördel ifall man är yngre då det är smala trappor och stigar man ska kämpa sig uppför. När man väl kommit upp för trapporna i Catacumbe ser man en vacker utsikt över Lagoa.
Det finns även Parque da Flamengo där monumentet för de stupade vid andra världskriget står, Parque da Lage som börjar vid botaniska trädgården och fortsätter upp i regnskogen Tijuca. Det finns hur många parker som helst, ju fler man ser, desto bättre då de alla är väldigt vackra.
Jardim Botânico - Rios Botaniska trädgård
Har man tid ska man absolut åka till den botaniska trägdården. den 200-åriga trädgården är en fröjd för ögat, oavsett när man kommer. Har man tur med blommningen kan man se många vackra blommor och en otalig mängd buskar och träd. Att man kan stöta på både apor och fåglar gör inte upplevelsen sämre. Jag har fått många vackra bilder härifrån och bland annat sett trädet som gett Brasilien sitt namn, Bresiljeträd.
Lagoa - En oas mitt i Rio
Mitt i södra Rio (där man oftast befinner sig) finns en stor insjö, Lagoa. Det är en lugn och stilla plats där man kan få lugn och ro. Har man tid och lust kan man gå den 7,5 kilometer långa promenaden vid sidan av sjön och bara slappna av. Man kan även stanna, köpa en kokosnöt och njuta av det färska kokosnötsvattnet. Att jag gillar denna platsen är väl inte svårt att förstå, men jag tror att för att få en stund utan stressande människor och en massa tutande bilar (det finns bilar här med men de brukar ta det lugnt) är detta en bra plats att gå till.
Det finns väldigt mycket att se, tycker ni att jag missat något får ni gärna kommentera så kanske jag lägger upp det här.
Här kommer länkar till mina tidigare inlägg i "The Rio Guidebook":
Att tänka på innan resan (1)
När man landat (2)
Att bo i Rio (3)
Stranden (4)
Cristo Rendentor - Kristusstatyn
Går det att skriva om Rio de Janeiro utan att ta med en av världens mest kända statyer? Jag tror inte det. Statyn är en 38 meter hög cementavbildning av Jesus. Den skänktes av Frankrike och har svenska rötter, bildligt talat. Fundamenten är gjord av cement från Skåne.
Han står på det 710 meter höga berget Corcovado mitt i Rio. Man säger att hans öppna armar representerar inte bara bilden av Jesus, utan även öppenheten hos brasilianare.
Från statyn kan man se nästan hela Rio, det är en väldigt vacker vy enligt mig själv, och med tanke på antalet vykort och plancher på densamma tror jag inte att jag är ensam om den tanken.
Att åka upp dit är ganska dyrt, man måste nämligen åka lift och det är inte det billigaste. Är man mer äventyrlig kan man även klättra upp för berget, men det är jobbigare än man tror, det är inte en söndagsutflykt. Jag har själv inte gjort det men eftersom jag blev trött av att klättra upp för sockertoppen (200 meter) så är det en ganska kvalificerad gissning.
Att statyn nyligen blev invald i de 7 underverken (2007) gör inte resan mindre värd mödan.
Pão de Açúcar - Sockertoppen
Sockertoppen är förmodligen Rios näst mest välkända silhuett. Bilden av de två stora bergstopparna som fått sitt namn av hur de ser ut (kolonisatörerna tyckte att det såg ut som "sockerberg" innan man gjorde sockerbitar). Det består som sagt av två bergstoppar, Morro da Babilônia och Morro da Urca. Den senare är den högre av de två. Från Sockertoppen ser man en väldigt vacker stad med Kristusstatyn i mitten. Det är inte en lika högt belägen plats som Corcovado, men högt nog. Att se solnedgången från Sockertoppen är något jag rekommenderar alla som åker hit, det är en syn man aldrig glömmer (jag har bilder från det i tidigare inlägg, även bilden överst på sidan kommer därifrån).
Kabelbilarna hela vägen till toppen kostar ca 40 SEK och det är det värt. Tur och retur såklart.
Maracanã - Den största fotbollsstadion i världen (?)
På denna runda stadion har många stora fotbollsmatcher spelats, och kommer att spelas. Har man möjlighet att se en match här bör man ta den. Det är billigt och en häftig känsla att sitta på den enorma stadion. Anledningen till att jag inte är säker på ifall den är den största eller inte är för att jag har inte hittat någon säker källa. Den var den största innan VM i Tyskland och efter VM byggdes den ut, ifall den är störst igen vet jag inte. Att den kommer spela stor roll om några år är däremot säkert. Då kommer VM-finalen 2014 att spelas här. I fotbollsvärldens Mekka.
Museum
Det finns hur många muséum som helst i Rio. Att hinna med alla är ett äventyr och det är svårt att välja ut de viktigaste. Det bästa är att fundera på vad man vill se för sort och sedan leta upp någon turistinformation och fråga dem. Att köpa en guidebok är inte helt fel heller...
Centro - Gamla stan
Rio de Janeiro är en väldigt gammal stad, delar av den i alla fall. För att få en bild av hur Rio var innan kommersialismen och turismen slog till skall man bege sig till gamla stan. Det är en mysig stadsdel med mycket historia. Men något man ska ha i tankarna är att nästan ingen bor där. Det är rakt igenom kontorsbyggnader och små barer, så att åka hit på helgen rekommenderas inte, risken att något dåligt händer dig är ganska stor... Här finns mycket att se, många kyrkor, många gamla byggnader, här finns även Lapa med sin berömda viadukt och Santa Teresa med sin berömda spårvagn (som går över viadukten). Ett besök här rekommenderas starkt.
Parker - En av Rios styrka
Rio är fullt av parker, små parker som man går genom på kort tid och längre parker. Jag har skrivit om Parque da Catacumbe tidigare och den är väl värd ett besök, fördel ifall man är yngre då det är smala trappor och stigar man ska kämpa sig uppför. När man väl kommit upp för trapporna i Catacumbe ser man en vacker utsikt över Lagoa.
Det finns även Parque da Flamengo där monumentet för de stupade vid andra världskriget står, Parque da Lage som börjar vid botaniska trädgården och fortsätter upp i regnskogen Tijuca. Det finns hur många parker som helst, ju fler man ser, desto bättre då de alla är väldigt vackra.
Jardim Botânico - Rios Botaniska trädgård
Har man tid ska man absolut åka till den botaniska trägdården. den 200-åriga trädgården är en fröjd för ögat, oavsett när man kommer. Har man tur med blommningen kan man se många vackra blommor och en otalig mängd buskar och träd. Att man kan stöta på både apor och fåglar gör inte upplevelsen sämre. Jag har fått många vackra bilder härifrån och bland annat sett trädet som gett Brasilien sitt namn, Bresiljeträd.
Lagoa - En oas mitt i Rio
Mitt i södra Rio (där man oftast befinner sig) finns en stor insjö, Lagoa. Det är en lugn och stilla plats där man kan få lugn och ro. Har man tid och lust kan man gå den 7,5 kilometer långa promenaden vid sidan av sjön och bara slappna av. Man kan även stanna, köpa en kokosnöt och njuta av det färska kokosnötsvattnet. Att jag gillar denna platsen är väl inte svårt att förstå, men jag tror att för att få en stund utan stressande människor och en massa tutande bilar (det finns bilar här med men de brukar ta det lugnt) är detta en bra plats att gå till.
Det finns väldigt mycket att se, tycker ni att jag missat något får ni gärna kommentera så kanske jag lägger upp det här.
Här kommer länkar till mina tidigare inlägg i "The Rio Guidebook":
Att tänka på innan resan (1)
När man landat (2)
Att bo i Rio (3)
Stranden (4)
måndag 23 mars 2009
Stridigheter i Copacabana/Botafogo
Idag skulle jag, som varje måndag, gå till min portugisiska lektion, men en timme innan jag skulle gå, precis innan lunch, ringde Luiza och sa att det var skottlossning i favelan, automatvapen och helikoptrar fick jag höra, mellan Copacabana och Botafogo och eftersom jag skulle åka via Copacabana till lektionen ställde jag in. Varnade även de ansvariga på vandrarhemmet, kände att det var det minsta jag kunde göra.
Har lyssnat väldigt mycket på P3 Dokumentär via Ipoden det senaste, väldigt intressant att höra om saker som historielektionerna missat, som Kongokrisen (och Dag Hammarskjöld, hört hans namn i skolan, thats all), Bader-Meinhof-gruppen (stavningen kan vara fel), Estonia och liknande. Just nu lyssnar jag på något ganska närliggande i tid, något jag själv upplevde, fast via tv, Göteborgskravallerna...
Har ni något förslag på någon annan dokumentär eller liknande som finns i pod-version lyssnar jag gärna.
Sover över hos Luiza ikväll pga skottlossningen inte slutat än, känns bäst att vänta.
Har lyssnat väldigt mycket på P3 Dokumentär via Ipoden det senaste, väldigt intressant att höra om saker som historielektionerna missat, som Kongokrisen (och Dag Hammarskjöld, hört hans namn i skolan, thats all), Bader-Meinhof-gruppen (stavningen kan vara fel), Estonia och liknande. Just nu lyssnar jag på något ganska närliggande i tid, något jag själv upplevde, fast via tv, Göteborgskravallerna...
Har ni något förslag på någon annan dokumentär eller liknande som finns i pod-version lyssnar jag gärna.
Sover över hos Luiza ikväll pga skottlossningen inte slutat än, känns bäst att vänta.
lördag 21 mars 2009
Vad händer i Sverige?
Vågar jag åka tillbaka till Sverige? Efter att ha blivit mer och mer förskräckt över den senaste månadens artiklar, brinnande bilar i rosengård, slagsmål på McDonalds i Nordstan, mord i stockholms innerstad. Det är tre av de saker som hänt, men jag ser minst tre saker varje dag som är värre än dagen innan. Har Sverige, utan min kunskap, flyttat till mellanöstern? Att allt löses med våld är inget jag känner igen mig i. När jag bodde i Göteborg såg eller hörde jag om några saker per vecka, nu hör jag om lika många saker varje dag. Vad är det som hänt? Kan någon förklara för mig?
Man säger att Rio de Janeiro är en väldigt farlig stad och jag har fått frågor ifall det är säkert att gå ut på kvällarna och liknande. Men nu funderar jag på ifall inte Sverige flyttar upp på listan över farliga länder och Göteborg högt upp på farliga städer.
Som sagt, vågar jag komma hem?
Man säger att Rio de Janeiro är en väldigt farlig stad och jag har fått frågor ifall det är säkert att gå ut på kvällarna och liknande. Men nu funderar jag på ifall inte Sverige flyttar upp på listan över farliga länder och Göteborg högt upp på farliga städer.
Som sagt, vågar jag komma hem?
fredag 20 mars 2009
Recept på Brigadeiro
Fick en fråga ifall jag kunde lägga upp ett recept här och nu gör jag det.
Brigadeiro, den mest kända brasilianska efterrätten.
Jag har bilder till höger där ni ser vad man ska ha och hur man ska göra det... (Dubbel sats på bilderna)
Ingredienser:
Först blandar man ihop mjölken och kakaon till en jämn smet, sedan lägger man i smöret och sätter kastrullen på plattan, (som redan är på högsta värme). Man låter smöret smälta medans man rör. Rör hela tiden tills det börjar bubbla (se bild 4), då sänker man värmen till hälften (3an på elspis) och fortsätter röra. Från det att man sätter kastrullen på spisen får man inte sluta röra,
gör man det bränner det.
När man rört omkring ordentligt och det bubblat ett tag kan man testa att luta kastrullen åt något håll, lossnar smeten direkt är det klart, gör den det inte får man fortsätta röra tills det ser ut som på filmen nedan. Det är inte världens bästa film, jag filmade mest för att komma ihåg hur man gjorde allt, inte bara brigadeiros...
När det är färdigt fuktar man en skål (fyll med vatten och töm ut) och häller över den färdiga smeten i den. Vät handen med vatten och slå lite på smeten så den blir tillplattad, inte mycket, men lite. Den gör även så att det inte bildas en skorpa överst.
När detta är gjort låter ni skålen kylas av under några timmar (enligt tradition låter man den stå över natten) och sedan kan man rulla bollar.
Rullningen är ganska enkel, man tar en dryg tesked, rullar den till en boll och sedan rullar man bollen i önskad "toppning". Klart!
Ett tips för rullningen, smörj händerna med smör innan ni rullar då brigadeiros är ganska kletigt...
Slutresultatet bör se ut ungefär såhär:
Man kan göra andra färger (dvs smaker) genom att enkelt byta ut kakaon mot andra smakämnen, vanilj, vit choklad, vi gjorde jordgubbe (konstgjord smak), så det finns inga hinder, det enda hindret är fantasi...
Har ni frågor är det bara att kommentera!
Lycka till!
Brigadeiro, den mest kända brasilianska efterrätten.
Jag har bilder till höger där ni ser vad man ska ha och hur man ska göra det... (Dubbel sats på bilderna)Ingredienser:
- 1 burk kondenserad mjölk
- 50 gram smör/margarin
- 2-3 matskedar kakao
Först blandar man ihop mjölken och kakaon till en jämn smet, sedan lägger man i smöret och sätter kastrullen på plattan, (som redan är på högsta värme). Man låter smöret smälta medans man rör. Rör hela tiden tills det börjar bubbla (se bild 4), då sänker man värmen till hälften (3an på elspis) och fortsätter röra. Från det att man sätter kastrullen på spisen får man inte sluta röra,
gör man det bränner det.När man rört omkring ordentligt och det bubblat ett tag kan man testa att luta kastrullen åt något håll, lossnar smeten direkt är det klart, gör den det inte får man fortsätta röra tills det ser ut som på filmen nedan. Det är inte världens bästa film, jag filmade mest för att komma ihåg hur man gjorde allt, inte bara brigadeiros...
När det är färdigt fuktar man en skål (fyll med vatten och töm ut) och häller över den färdiga smeten i den. Vät handen med vatten och slå lite på smeten så den blir tillplattad, inte mycket, men lite. Den gör även så att det inte bildas en skorpa överst.
När detta är gjort låter ni skålen kylas av under några timmar (enligt tradition låter man den stå över natten) och sedan kan man rulla bollar.
Rullningen är ganska enkel, man tar en dryg tesked, rullar den till en boll och sedan rullar man bollen i önskad "toppning". Klart!
Ett tips för rullningen, smörj händerna med smör innan ni rullar då brigadeiros är ganska kletigt...
Slutresultatet bör se ut ungefär såhär:
Man kan göra andra färger (dvs smaker) genom att enkelt byta ut kakaon mot andra smakämnen, vanilj, vit choklad, vi gjorde jordgubbe (konstgjord smak), så det finns inga hinder, det enda hindret är fantasi...
Har ni frågor är det bara att kommentera!
Lycka till!
Födelsedag på riktigt!
Så, nu var jag 20, ingen stor skillnad för er som trodde det, men det är ändå något över det. Nu 
kan man inte skylla dumheter på ungdomlig okunskap (eller så känns det i alla fall) eller något liknande. Tänkte skriva lite om gårdagen...
Efter att vi hade rullat Brigadeiros (godsaker gjorda av kondenserad mjölk och smak, som cacaco eller jordgubbe) så kom tårtan. Stor blåvit tårta var det, väldigt stor. Vi var 8 personer som åt igår och vi åt väl 1/10 av allt... Väldigt mättande och god, men mer om det senare...
Innan Luizas kompisar kom hade jag paketöppning, alltid lika roligt! Jag fick en dubbelnyckelring av Nanda (två ringar som kan separeras) en Havaianashandduk från Cassiano och Bia
(Havaianas är märket som de har på flip-flopsen här nere, det största i alla fall) och en foto ram och en gosedjurspingvin från Luiza. Pingvinen var ett internskämt, men det var en gullig pingvin... (bild 1 är presenterna).
Sen kom Danny, Bernardo (hennes pojkvän), Bia och Elsa.
Vi pratade en stund innan de tände ljusen och sjöng för mig. Vi väntade på att Nanda skulle göra sig i ordning, hon skulle gå ut med sina kompisar senare. Som ni ser på bild 2 står det två röda ljus bakom "20"- ljusen, det är för att numren 20 är av plast och inte stearin, men det visste vi inte, så vi klippte av den 10 cm långa veken till 4 cm, vilket såklart gjorde att ljusen brann i 5 sekunder... Så vi improviserade och satte vanliga dekorationsljus bakom som jag fick blåsa ut istället... Jaja, jag fick blåsa i alla fall, det är det viktigaste.
Jag kan inte låta bli, sista bilden är på en brigadeiro, då har ni kanske lite mer koll på vad det är....
kan man inte skylla dumheter på ungdomlig okunskap (eller så känns det i alla fall) eller något liknande. Tänkte skriva lite om gårdagen...Efter att vi hade rullat Brigadeiros (godsaker gjorda av kondenserad mjölk och smak, som cacaco eller jordgubbe) så kom tårtan. Stor blåvit tårta var det, väldigt stor. Vi var 8 personer som åt igår och vi åt väl 1/10 av allt... Väldigt mättande och god, men mer om det senare...
Innan Luizas kompisar kom hade jag paketöppning, alltid lika roligt! Jag fick en dubbelnyckelring av Nanda (två ringar som kan separeras) en Havaianashandduk från Cassiano och Bia
(Havaianas är märket som de har på flip-flopsen här nere, det största i alla fall) och en foto ram och en gosedjurspingvin från Luiza. Pingvinen var ett internskämt, men det var en gullig pingvin... (bild 1 är presenterna).Sen kom Danny, Bernardo (hennes pojkvän), Bia och Elsa.
Vi pratade en stund innan de tände ljusen och sjöng för mig. Vi väntade på att Nanda skulle göra sig i ordning, hon skulle gå ut med sina kompisar senare. Som ni ser på bild 2 står det två röda ljus bakom "20"- ljusen, det är för att numren 20 är av plast och inte stearin, men det visste vi inte, så vi klippte av den 10 cm långa veken till 4 cm, vilket såklart gjorde att ljusen brann i 5 sekunder... Så vi improviserade och satte vanliga dekorationsljus bakom som jag fick blåsa ut istället... Jaja, jag fick blåsa i alla fall, det är det viktigaste.Jag kan inte låta bli, sista bilden är på en brigadeiro, då har ni kanske lite mer koll på vad det är....
torsdag 19 mars 2009
Födelsedag, men inte riktigt än...
Ja, idag är det min födelsedag, men jag tänkte inte skriva om den, än. Det kommer mer när dagens händelser är klara, så ni får hålla er till mods en dag till...En bild kan jag la bjuda på idag iallafall...
De senaste dagarna har jag mest ägnat åt att plugga portugisiska och letat tröja. Jag ska förklara det senare nu. För några dagar sedan var jag, Luiza och Nanda i Rio Sul, medans de letade lite kläder så tog jag en vandring runt våningsplanen. När jag var på mitt sista varv såg jag att en sportbutik hade stor-REA, så jag gick in dit. Där hade de fotbollströjor för ganska billiga pengar (300 SEK) men då jag först inte visste hur mycket pengar jag hade på mitt konto och dels var ryggarna blanka (inga spelarnamn) så kände jag att jag ville vänta. Efter det har jag letat i varje sportbutik efter tröjor med namn, men det finns inga, fick nämligen reda på att de officiella tröjorna är blanka, men att de piratgjorda har namn, så det får la bli en sån istället. Tänkte nämligen att det kunde vara lite kul med "Robinho" på ryggen. (Inte en av de mest kända, men ändå). Hittade ingen än, men jag har inte gett upp.
Igår började (eller slutade dagen innan ?) dagen med en tyst minut för min morfar. Klockan var 01.45 (05.45 Svensk tid) och det var vid den tiden, om jag inte minns fel, min morfar gick bort för tre år sedan. Det var ingen rolig minut, men det kändes ändå skönt att göra det.
Sen kom det lite roligare delar, när jag kom hit till Luiza så bakade vi, eller förberedde för bakandet. Vi ska ha ganska mycket speciellt brasilianska godsaker och de flesta bör förberedas dagen innan, så det gjorde vi, strax ska vi fortsätta med dem så de blir klara till senare.
Det blir ett litet kalas, Luizas familj, inklusive Ita hoppas jag, Bia, Danny med pojkvän, och antagligen (inget svar än) Thaisa och Elsa. Dvs Luizas bästa vänner och även de vänner som jag tycker bäst om här.
Nu är Luiza i skolan och jag ska äta lunch. Men jag skriver mer sen, så ni får ta del av min födelsedag i Brasilien...
Ha det bra!
Just det, ifall ni undrar om vad jag önskar mig är det ett jobb, kan vara bra att veta ;)
lördag 14 mars 2009
Bia hemma igen
Jag märkte precis att jag inte skrivit att Bia kom hem dagen efter operationen. När vi var på väg att lämna lägenheten för att hälsa på henne sa de att hon var på väg hem. Så hon har varit här några dagar nu... Tydligen har det blivit något missförstånd, för läkaren sa att hon kunde åka hem, men när Cassiano skulle hämta medicin så pratade han med läkaren och då sa han att hon borde varit kvar på sjukhuset. Men det gick bra för henne att vara här, bara hon hölls sig liggande och försökte vara still så mycket som möjligt...
Nu vet ni det...
Nu vet ni det...
fredag 13 mars 2009
Favelan Rocinha
Idag åkte jag till Rocinha, 
den största (eller näst största, vet inte säkert) favelan i sydamerika. Innan jag åkte hade jag tanken om turen som "nu ska vi på zoo och titta på djuren", det var ungefär så jag trodde att det skulle vara och det hela blev inte bättre av att vi blev upplockade av en Jeep. 
Men när vi (jag, en israelisk tjej, en engelsk kille och en svensk tjej) hade kommit till Rocinha fick vi en ny bild.
Vi gick av och fick veta att vi skulle gå genom stan för att se hur det är. Vi fick även veta att en favela är mer som en stad, eller stadsdel. De har egna TV kanaler, egna tidningar, banker, affärer, kyrkor, skolor, allt man kan tänka sig. Att vara i en favela är bland de säkraste platserna man kan vara i. Att det är våldsamheter hör till de yttersta ovanligheterna och att man blir rånad händer inte. Alla tar hand om varandra i en förvånande solidaritet. Även om man inte känner varandra hälsar man på alla och det är en go´ och glad atmosfär. Jag tog bilder och filmade lite för att ni ska kunna se 
hur det är att gå omkring där...
den största (eller näst största, vet inte säkert) favelan i sydamerika. Innan jag åkte hade jag tanken om turen som "nu ska vi på zoo och titta på djuren", det var ungefär så jag trodde att det skulle vara och det hela blev inte bättre av att vi blev upplockade av en Jeep. 
Men när vi (jag, en israelisk tjej, en engelsk kille och en svensk tjej) hade kommit till Rocinha fick vi en ny bild.
Vi gick av och fick veta att vi skulle gå genom stan för att se hur det är. Vi fick även veta att en favela är mer som en stad, eller stadsdel. De har egna TV kanaler, egna tidningar, banker, affärer, kyrkor, skolor, allt man kan tänka sig. Att vara i en favela är bland de säkraste platserna man kan vara i. Att det är våldsamheter hör till de yttersta ovanligheterna och att man blir rånad händer inte. Alla tar hand om varandra i en förvånande solidaritet. Även om man inte känner varandra hälsar man på alla och det är en go´ och glad atmosfär. Jag tog bilder och filmade lite för att ni ska kunna se 
hur det är att gå omkring där...
onsdag 11 mars 2009
Portugisiskakurs
Ja, då har jag börjat plugga portugisiska på riktigt. Jag fick ett nummer från en CISVare här i Rio och vi satte en tid för idag. Han hade sina lektioner i Centro (gamla stan) så jag tog mig dit...
Vi pratade lite på portugisiska för att han skulle se vart jag var någonstans och sedan började han skriva på tavlan. Det var bara jag där vilket gjorde det hela mycket bättre och allt kretsade kring den boken jag köpte för nästan tre månader sen. Allt han sa var på portugisiska förutom då jag inte visste vad ett ord betydde, då översatte han till engelska. Väldigt bra lärare och jag ska träffa honom tre gånger i veckan á en timme. Efter idag känns det som om det kan bli fler då jag var väldigt peppad på att lära mig och han gjorde inte det hela sämre.
Nu är jag hemma hos Luiza och tar det lugnt, imorgon är det dags för favelatur, tror jag, det ändras hela tiden vilket gör det ganska mycket svårare att bestämma något. Oavsett vad ska jag i alla fall gå på caipirinhakurs ikväll, 8 Real kostar det och visserligen tror jag inte att det är så svårt, men jag utgår ifrån att vi får dricka upp våra försök, och så länge det blir mer än 2 så är det billigare än att gå ut :P
Vi pratade lite på portugisiska för att han skulle se vart jag var någonstans och sedan började han skriva på tavlan. Det var bara jag där vilket gjorde det hela mycket bättre och allt kretsade kring den boken jag köpte för nästan tre månader sen. Allt han sa var på portugisiska förutom då jag inte visste vad ett ord betydde, då översatte han till engelska. Väldigt bra lärare och jag ska träffa honom tre gånger i veckan á en timme. Efter idag känns det som om det kan bli fler då jag var väldigt peppad på att lära mig och han gjorde inte det hela sämre.
Nu är jag hemma hos Luiza och tar det lugnt, imorgon är det dags för favelatur, tror jag, det ändras hela tiden vilket gör det ganska mycket svårare att bestämma något. Oavsett vad ska jag i alla fall gå på caipirinhakurs ikväll, 8 Real kostar det och visserligen tror jag inte att det är så svårt, men jag utgår ifrån att vi får dricka upp våra försök, och så länge det blir mer än 2 så är det billigare än att gå ut :P
söndag 8 mars 2009
CISV igen
Idag har jag ätit min dyraste frukost i Rio, 8 Real kostade den (=ca 35 SEK). Det kostade 2.50 per 100 gram, och 2 smörgåsar senare var den dyra frukosten ett faktum. Jag kommer aldrig äta på Zona sul igen... Jag köpte med mig vatten, Guaraná (speciell läsk från Brasilien ) och lite kex hem och efter det gick jag till stranden. Det var sådär löjligt varmt idag igen, så jag stannade bara 45 minuter, men min solbränna märks av nu, vilket gör mig ganska glad.
Efter det spelade jag lite kort, åt kex och drack Guaraná innan jag åkte till Luiza för ett CISV-möte, typ sommareko för er som vet vad det betyder. Deltagarna från olika program pratade om vad de har gjort i sommar och visade lite bilder på det hela, något som CISV Mölndal för övrigt bör ta efter... Sedan satte vi oss ner i grupper och pratade om CISV och vad de kan göra för att öka intresset och engagemanget inom föreningen. Jag tror och hoppas att jag kunde bidra med en ny frist fläkt då CISV Mölndal haft ett antal aktiviteter genom åren.
Sen åkte vi hem hit och såg till vår glädje att Tatiana, Cassianos syster, hade kommit. Hon har åkt hit från Vitória för att vara med Bia under operationen och de följande dagarna.
Luiza pluggar inför ett prov på tisdag och vi andra gör lite olika saker, men förmodligen ska vi äta något snart, Tatiana är en underbar kock och har med sig en massa godsaker...
Efter det spelade jag lite kort, åt kex och drack Guaraná innan jag åkte till Luiza för ett CISV-möte, typ sommareko för er som vet vad det betyder. Deltagarna från olika program pratade om vad de har gjort i sommar och visade lite bilder på det hela, något som CISV Mölndal för övrigt bör ta efter... Sedan satte vi oss ner i grupper och pratade om CISV och vad de kan göra för att öka intresset och engagemanget inom föreningen. Jag tror och hoppas att jag kunde bidra med en ny frist fläkt då CISV Mölndal haft ett antal aktiviteter genom åren.
Sen åkte vi hem hit och såg till vår glädje att Tatiana, Cassianos syster, hade kommit. Hon har åkt hit från Vitória för att vara med Bia under operationen och de följande dagarna.
Luiza pluggar inför ett prov på tisdag och vi andra gör lite olika saker, men förmodligen ska vi äta något snart, Tatiana är en underbar kock och har med sig en massa godsaker...
lördag 7 mars 2009
Hugos födelsedag och liknande
De senaste dagarna har använts till runtströvande i Ipanema och nudelätande. Jag har fått ett antal kakpaket från Luiza som de inte skulle äta upp ändå, så de har jag knaprat på lite då och då. Kakorna, inte paketen... I torsdags var det min lillebror Hugos födelsedag, jag kom hit till Luiza vid 14-tiden för att kolla lite mail och sedan för att prata med födelsedagsbarnet. Det hela började med att jag pratade med pappa lite, sedan kom piraten in och det var härligt att se hans energi! Han frågade efter Luiza, men tyvärr var hon i skolan, så det får bli nästa gång. Det var väldigt härligt att höra deras röster och det ska bli roligt att träffa dem (er) när jag kommer hem snart.
Jag har inte gjort så mycket på mina dagar, men jag har börjat njuta mer av att komma till Luizas efter att jag börjat spendera mina nätter i en svettig och luktande lokal som jag delar med 23 andra människor.
Igår var vi på Dannys 20-års fest, det var en trevlig lokal som ligger på väg mot botaniska. Efter att ha köat en stund till själva lokalen så kom vi in till en lounge. Allt verkade bra, tills DJn började spela. Tänk er "absolute turist 1990", något sånt var det han spelade. Dans/barnmusik och det var inte precis vad någon av oss hade i tankarna. Men allt var trevligt då vi hade trevligt sällskap och fick en god tårta. Vi kom till Luiza vid 3-tiden så jag sov här, kände inte precis för att åka hem till vandrarhemmet...
Har ätit Cassianos kända risotto idag, väldigt god! Sitter och tittar på "Wimbeldon" nu innan vi ska "hem" till mig, Luiza har inte varit där sen jag checkade in, så det blir trevligt.
Jag har en fråga till er som läser, vad vill ni läsa om i min nästa upplaga av "guideboken"?
Nu ska jag sätta igång fläkten, ganska varmt här inne...
Jag har inte gjort så mycket på mina dagar, men jag har börjat njuta mer av att komma till Luizas efter att jag börjat spendera mina nätter i en svettig och luktande lokal som jag delar med 23 andra människor.
Igår var vi på Dannys 20-års fest, det var en trevlig lokal som ligger på väg mot botaniska. Efter att ha köat en stund till själva lokalen så kom vi in till en lounge. Allt verkade bra, tills DJn började spela. Tänk er "absolute turist 1990", något sånt var det han spelade. Dans/barnmusik och det var inte precis vad någon av oss hade i tankarna. Men allt var trevligt då vi hade trevligt sällskap och fick en god tårta. Vi kom till Luiza vid 3-tiden så jag sov här, kände inte precis för att åka hem till vandrarhemmet...
Har ätit Cassianos kända risotto idag, väldigt god! Sitter och tittar på "Wimbeldon" nu innan vi ska "hem" till mig, Luiza har inte varit där sen jag checkade in, så det blir trevligt.
Jag har en fråga till er som läser, vad vill ni läsa om i min nästa upplaga av "guideboken"?
Nu ska jag sätta igång fläkten, ganska varmt här inne...
tisdag 3 mars 2009
Vandrarhemmet, första dagen...
Ja, nu har det snart gått ett dygn sedan jag checkade in på vandrarhemmet och jag har fått väldigt många intryck.
Igår kom jag dit vid 20-tiden och hittade en underslaf och började med att bädda den med de lakan jag fick från Bryan, killen som styr stället.
Jag hade tänkt mig att vara lite passiv i början och hålla mig för mig själv tills jag kommit in i hela vandrarhemskänslan. Men det är ju inte så kul att dra sig undan, så jag hängde med en kanadensisk tjej och en fransk kille till en irländsk pub. Där träffade vi ca 10 andra från vandrarhemmet och jag kom snabbt in i gruppen, härligt härligt. Efter en timma lämnade vi, eller blev ut slängda då puben stängde, och gick bortåt vandrarhemmet. Men kvällen var inte slut där, några ville gå till stranden, och ingen hade något emot det, så vi gick till en kiosk vid stranden och de flesta, jag hade inga pengar kvar, köpte varsin öl. Efter en stund blev vågorna för attraherande så de hoppade i vattnet, jag var inte en av dem.
När vi sedan kom hem var klockan närmare 3 och jag lade mig och hoppades att somna snabbt. Jag gick inte vinnande ur den striden. Lakanen jag hade fått kliade otriligt mycket, genom t-shirt och allt jag hade på mig och myggen gjorde inte det hela bättre. Precis innan jag somnade kände jag att jag hade bett på bägge armar, ena benet, båda fötterna och i pannan. Som tur var kliade det inte alls när jag vaknade i morse.
När jag väl vaknade i morse, på riktigt efter att ha vaknat varannan timme, gick jag direkt till duschen. Jag var svettig och äcklig och ville bara bli ren. Efter en snabbdusch i kallt vatten gick jag tillbaka till rummet för att packa iordning mina saker och för att gå ut och äta frukost. När jag lämnade vandrarhemmet undrade jag varför jag hade duschat, jag var lika svettig som när jag vaknade...
Nåväl, jag gick till zona sul, typ ICA fast med en restaurangdel. Jag hade hört att de hade billig frukost. Men såklart stängde de av frukosten när jag kom, klockan hade passerat 11 och det var försent. Jag köpte 2 liter vatten och fick efter 5 minuters räknande min växel tillbaka från en förvirrad kassörska. Jag hade nämligen betalat något som kostade 2,10 med en 100-lapp. Ungefär som att köpa en glass med en 500-lapp i sverige...
Jag gick förbi torget där hippiemarknaden är på söndagar, idag var det grönsaksmarknad, och kom fram till en juice-bar där de serverar varma mackor, pizzor och lite sånt. Min frukost bestod av en varm smörgås med ost och skinka. Det sköljdes ned med vatten från zona sul och jag gick belåten hem igen.
När jag hade kommit hem och lämnat vattnet gick jag ut på en av dagens långa promenader. Jag gick från vandrarhemmet genom hela strandpromenaden i Ipanema, upp på huvudgatan i Ipanema, tillbaka till vandrarhemmet, tog en avstickare för att köpa en blyertspenna, sudd och pennvässare så jag kan göra en ordlista i min brasilianska bok (den tar upp många ord, fast skriver inte om översättningen). Sedan gick jag tillbaka till Ipanema och gick upp mot Lagoa, gick därifrån till Luiza med en liten paus i Lagoa där jag satt och njöt av solen och att inte ha någon brådska. Ni kan se hur jag gick på kartan. Den röda tråden är gång 1 och den orangea är nr 2. Den orangea går där den röda är också, men ni förstår nog...
Nu väntar jag på att Luiza ska komma hem från universitetet då vi ska ta en fika här.
Jag lägger en länk här till ett Picasaalbum där bilderna på vandrarhemet ligger. Jag tog bilderna snabbt då folk låg och sov, så det är inte den bästa kvalitén på dem...
Igår kom jag dit vid 20-tiden och hittade en underslaf och började med att bädda den med de lakan jag fick från Bryan, killen som styr stället.
Jag hade tänkt mig att vara lite passiv i början och hålla mig för mig själv tills jag kommit in i hela vandrarhemskänslan. Men det är ju inte så kul att dra sig undan, så jag hängde med en kanadensisk tjej och en fransk kille till en irländsk pub. Där träffade vi ca 10 andra från vandrarhemmet och jag kom snabbt in i gruppen, härligt härligt. Efter en timma lämnade vi, eller blev ut slängda då puben stängde, och gick bortåt vandrarhemmet. Men kvällen var inte slut där, några ville gå till stranden, och ingen hade något emot det, så vi gick till en kiosk vid stranden och de flesta, jag hade inga pengar kvar, köpte varsin öl. Efter en stund blev vågorna för attraherande så de hoppade i vattnet, jag var inte en av dem.
När vi sedan kom hem var klockan närmare 3 och jag lade mig och hoppades att somna snabbt. Jag gick inte vinnande ur den striden. Lakanen jag hade fått kliade otriligt mycket, genom t-shirt och allt jag hade på mig och myggen gjorde inte det hela bättre. Precis innan jag somnade kände jag att jag hade bett på bägge armar, ena benet, båda fötterna och i pannan. Som tur var kliade det inte alls när jag vaknade i morse.
När jag väl vaknade i morse, på riktigt efter att ha vaknat varannan timme, gick jag direkt till duschen. Jag var svettig och äcklig och ville bara bli ren. Efter en snabbdusch i kallt vatten gick jag tillbaka till rummet för att packa iordning mina saker och för att gå ut och äta frukost. När jag lämnade vandrarhemmet undrade jag varför jag hade duschat, jag var lika svettig som när jag vaknade...
Nåväl, jag gick till zona sul, typ ICA fast med en restaurangdel. Jag hade hört att de hade billig frukost. Men såklart stängde de av frukosten när jag kom, klockan hade passerat 11 och det var försent. Jag köpte 2 liter vatten och fick efter 5 minuters räknande min växel tillbaka från en förvirrad kassörska. Jag hade nämligen betalat något som kostade 2,10 med en 100-lapp. Ungefär som att köpa en glass med en 500-lapp i sverige...
Jag gick förbi torget där hippiemarknaden är på söndagar, idag var det grönsaksmarknad, och kom fram till en juice-bar där de serverar varma mackor, pizzor och lite sånt. Min frukost bestod av en varm smörgås med ost och skinka. Det sköljdes ned med vatten från zona sul och jag gick belåten hem igen.
När jag hade kommit hem och lämnat vattnet gick jag ut på en av dagens långa promenader. Jag gick från vandrarhemmet genom hela strandpromenaden i Ipanema, upp på huvudgatan i Ipanema, tillbaka till vandrarhemmet, tog en avstickare för att köpa en blyertspenna, sudd och pennvässare så jag kan göra en ordlista i min brasilianska bok (den tar upp många ord, fast skriver inte om översättningen). Sedan gick jag tillbaka till Ipanema och gick upp mot Lagoa, gick därifrån till Luiza med en liten paus i Lagoa där jag satt och njöt av solen och att inte ha någon brådska. Ni kan se hur jag gick på kartan. Den röda tråden är gång 1 och den orangea är nr 2. Den orangea går där den röda är också, men ni förstår nog...
Nu väntar jag på att Luiza ska komma hem från universitetet då vi ska ta en fika här.
Jag lägger en länk här till ett Picasaalbum där bilderna på vandrarhemet ligger. Jag tog bilderna snabbt då folk låg och sov, så det är inte den bästa kvalitén på dem...
måndag 2 mars 2009
Strax dags för incheckning...
Idag är det dags för mig att lämna Lagoa för att åka till Ipanema, mitt nya hem för de närmsta veckorna. Väskan är packad, kameran tömd och förhoppningarna är höga. Jag har varit inne på deras blogg (www.piratasdeipanema.com) och har planerat att bland annat gå en caipirinhakurs (det kanske är lätt, men det kostar 15 kronor, så...), åka med till Rocinha (en av de största favelorna här) för 150 kr och lära mig portugisiska (de har tydligen gratis utbildning, wohoo!).
Jag kommer såklart göra mer saker, så ni behöver inte oroa er för att jag har det tråkigt eller bara sitter och läser böcker (läser just nu en bok om Brasiliens historia och livet i andra delar av landet). Förhoppningsvis kommer bloggen bli lite mer äventyrsfylld framöver...
Försöker hitta information om vad man ska ha med sig, det enda jag inte är säker på är lakan, men jag lär ta med mig en uppsättning i fall att...
Jag tänkte lämna det mest väredulla här, dvs pass och dator, lämnar även onödigt eller oanvändbart, som finkläder (ska jag gå ut kan jag alltid ta vägen om Luiza) och laddare till mobil, Ipod och kamera (jag kommer komma hit var 3e dag minst så jag kan ladda då) så jag har med mig så lite som möjligt.
När jag kommer dit ska jag ta bilder för att lägga upp på bloggen, jag lovar.
Nu ska jag leta upp ett lås som jag kan sätta för mitt skåp på vandrarhemmet, önska mig lycka till...
Ha det bra!
Jag kommer såklart göra mer saker, så ni behöver inte oroa er för att jag har det tråkigt eller bara sitter och läser böcker (läser just nu en bok om Brasiliens historia och livet i andra delar av landet). Förhoppningsvis kommer bloggen bli lite mer äventyrsfylld framöver...
Försöker hitta information om vad man ska ha med sig, det enda jag inte är säker på är lakan, men jag lär ta med mig en uppsättning i fall att...
Jag tänkte lämna det mest väredulla här, dvs pass och dator, lämnar även onödigt eller oanvändbart, som finkläder (ska jag gå ut kan jag alltid ta vägen om Luiza) och laddare till mobil, Ipod och kamera (jag kommer komma hit var 3e dag minst så jag kan ladda då) så jag har med mig så lite som möjligt.
När jag kommer dit ska jag ta bilder för att lägga upp på bloggen, jag lovar.
Nu ska jag leta upp ett lås som jag kan sätta för mitt skåp på vandrarhemmet, önska mig lycka till...
Ha det bra!
fredag 27 februari 2009
Pirates of Ipanema
Idag, efter jag skrev det tidigare inlägget, gick jag och Luiza till hennes körkola för att betala en obetald räkning till dem, sen gick vi och bytt ett par tröjor som Bia hade köpt, Luiza bytte till 2 tröjor och ett linne. Sen åkte vi till Ipanema till ett av de möjliga vandrarhemmen för mig den kommande månaden. För er som undrar så finns det flera olika anledningar till att jag ska "flytta" varav den största är att Bia ska opereras och Cassianos syster kommer hit under den tiden, en annan anledning är att jag har något mer precisist att göra under dagarna, att lära känna andra människor, som är lediga till skillnad från de jag redan känner.
Pirates of Ipanema var de absolut billigaste, trots att priset var otydligt. På en hemsida stog det ca 70 SEK, men när vi kom dit stog det på ett kort vi fick 15 Real (=50 SEK), men oavsett är det det absolut billigaste. Vi ska ringa imorgon och försöka fixa allt.
För att beskriva hur det ser ut kan jag först vända mig till CISVare. Tänk er ett stabsrum, lite stökigt, men väldigt personligt och roligt. För er som aldrig varit i ett stabsrum kan jag säga att det var mysigt men lite sunkigt. Mer mysigt. Det var en lång korridor med datorer som besökarna kan använda, korridoren ledde rakt fram till en pool, direkt när man kom in genom dörren fanns det ett "allrum" till höger, där fanns soffa, TV, biljardbord och lite mer. Vi gick upp en våning och gick förbi duschrum och några mindre sovrum och gick in i det största sovrummet. Det var runt 20 sängar (10 våningssängar) där, några skåp för personliga saker och ganska många fönster. Fläkten var i gång på lägsta hastighet. Jag har inga bilder, men jag lovar att lägga upp dem när jag har tagit dem.
Jag har inte bokat något än, men det blir förmodligen från den 1a mars. Vi får se när vi ringer imorgon. Jag kommer kanske inte skriva varje dag från den tiden, men ändå.
Jag kommer heller inte stanna där tills jag åker tillbaka till Sverige, utan i en månad. Så jag kommer bo här hos Luiza i knappa två veckor innan jag åker.
En fortsatt uppmaning till er som vill ha något från Brasilien, skicka ett mail till mig så ska jag se ifall jag kan lösa det. Jag kan inte fixa allt, men allt som inte är vätskor kan ni fråga mig om...
Pirates of Ipanema var de absolut billigaste, trots att priset var otydligt. På en hemsida stog det ca 70 SEK, men när vi kom dit stog det på ett kort vi fick 15 Real (=50 SEK), men oavsett är det det absolut billigaste. Vi ska ringa imorgon och försöka fixa allt.
För att beskriva hur det ser ut kan jag först vända mig till CISVare. Tänk er ett stabsrum, lite stökigt, men väldigt personligt och roligt. För er som aldrig varit i ett stabsrum kan jag säga att det var mysigt men lite sunkigt. Mer mysigt. Det var en lång korridor med datorer som besökarna kan använda, korridoren ledde rakt fram till en pool, direkt när man kom in genom dörren fanns det ett "allrum" till höger, där fanns soffa, TV, biljardbord och lite mer. Vi gick upp en våning och gick förbi duschrum och några mindre sovrum och gick in i det största sovrummet. Det var runt 20 sängar (10 våningssängar) där, några skåp för personliga saker och ganska många fönster. Fläkten var i gång på lägsta hastighet. Jag har inga bilder, men jag lovar att lägga upp dem när jag har tagit dem.
Jag har inte bokat något än, men det blir förmodligen från den 1a mars. Vi får se när vi ringer imorgon. Jag kommer kanske inte skriva varje dag från den tiden, men ändå.
Jag kommer heller inte stanna där tills jag åker tillbaka till Sverige, utan i en månad. Så jag kommer bo här hos Luiza i knappa två veckor innan jag åker.
En fortsatt uppmaning till er som vill ha något från Brasilien, skicka ett mail till mig så ska jag se ifall jag kan lösa det. Jag kan inte fixa allt, men allt som inte är vätskor kan ni fråga mig om...
Luiza har fått körkort!
I morse, klockan 4.30, väcktes jag av Luizas mobil. Det var dags för henne att vakna för sitt körprov. Ganska tidigt tyckte jag, men så var det i alla fall... När jag slog upp ögonen nästa gång var hon tillbaka, 4 timmar hade passerat och en glad Luiza stod bredvid mig. Jag kunde med en gång se på henne att hon hade klarat av provet och hon var så glad! Jag är väldigt stolt över henne!
Nu tar det en vecka innan hennes kort kommer och hon får inte köra under den tiden, men vad är väl en vecka? Vi sitter nu och kollar upp bilar till henne. Bia har sparat undan pengar från sin mammas dödsbo till en bil till Luiza (blir förmodligen en till Nanda också när det är dags) så jag försöker hitta den bästa småbilen. Någon som hat ett förslag? Kan vara bra att veta att alla bilar i Chevrolet-consernen heter just chevrolet här, så det finns inga Opel eller något sånt. Annars så körs det mest FIAT här. FIAT och Chevrolet är de bilar man ser mest av. Jag har sett 6 Volvo sen jag kommit hit, så det är inte precis vardagsmat lika som i Sverige. Fast, varför skulle det vara det...
Vi lär väl äta någon lunch snart och sen gå ut i det fina vädret. Ska höra av mig till Rebecca och se ifall de har något för sig, har inte hört något från Laurie eller Reidar...
Nu tar det en vecka innan hennes kort kommer och hon får inte köra under den tiden, men vad är väl en vecka? Vi sitter nu och kollar upp bilar till henne. Bia har sparat undan pengar från sin mammas dödsbo till en bil till Luiza (blir förmodligen en till Nanda också när det är dags) så jag försöker hitta den bästa småbilen. Någon som hat ett förslag? Kan vara bra att veta att alla bilar i Chevrolet-consernen heter just chevrolet här, så det finns inga Opel eller något sånt. Annars så körs det mest FIAT här. FIAT och Chevrolet är de bilar man ser mest av. Jag har sett 6 Volvo sen jag kommit hit, så det är inte precis vardagsmat lika som i Sverige. Fast, varför skulle det vara det...
Vi lär väl äta någon lunch snart och sen gå ut i det fina vädret. Ska höra av mig till Rebecca och se ifall de har något för sig, har inte hört något från Laurie eller Reidar...
tisdag 24 februari 2009
Blocos, Rövare, Sockertoppen och mycket mer...
Ja, då har jag äntligen fått tid att skriva lite så nu kommer en liten sammanfattning om vad som hänt de senaste dagarna.
Vi har varit på 3 blocos, filmerna är från den första, men det är ungefär såhär det ser ut... Väldigt mycket folk, många försäljare och mycket varmt. Därmed inte sagt att det inte är roligt, det är fantastiskt roligt. En del dansar, en del följer bara med strömmen (det är ett tåg som åker och folk går före/efter det).
Igår var vi hos Danny (Luizas kompis) och såg på en av de två sambodromerna. Vi var runt 15 personer där och efteråt spelade de charader (inte så lätt för mig då allt var på portugisiska).
För dig/er som ringde mig igår så var min mobil på ljudlös och jag vågar inte precis ringa ett nummer som jag inte vet vart det går när jag inte pratar portugisiska. Så ring igen eller skicka ett mail... Har mobilen med mig, med ljud på denna gången.
Idag tänkte vi, då vi ville göra nåt annat än blocos, gå till parken som vi varit i innan. Den vid botaniska där de hade grottor och liknande. Vi tänkte gå lite djupare in i Tijuca-skogen, men när vi var på väg upp i skogen blev vi tillsagda av en kvinna där att det var "rövare" där som hade tagit fem gisslan, varav tre vid den tiden hade kommit ned.
Därmed valde vi att lugnt och stilla lämna parken och bege oss mot sockertoppen för att bestiga den. Eller del ett i alla fall. Efter en uppfriskande ananasjuice satte vi oss på bussen och tio minuter senare hade vi stigit av bussen och tittade upp på vår motståndare. Det första berget är ca 300 meter högt och det lät som en baggis. Efter att ha pustat och flämtat i 35 minuter var vi uppe, vi var även 2 liter svett fattigare, eller så kändes det i alla fall.
Vi köpte varsin iskall vattenflaska och njöt av hur den genomskinliga vätskan svalkade våra halsar. Vi tog en liten paus för att se ut över Rio och för att titta på den inkommande flygplan som precis skulle landa på Santos Dumont (den nationella flygplatsen). Ska inte säga mycket om den, men det måste sägas att det är en av de fräckaste landningsbanorna jag sett. Den ligger som en ö bredvid Rio och landningsbanan börjar där ön börjar och slutar där ön slutar. Planet behövde hela banan för att stanna... Det ni...
Nu har vi precis varit och handlat lite saker inför dagens sista uppdrag, baka.
Jag har inte glömt bort att det är fettisdagen idag och det ska vi fira med, just det, semlor. Lite modifierade dock så Cassiano inte kan äta kärnor (vilket mandel är), så det en några med citron- och några med vaniljcréme inuti istället...
Just det, nu har jag fått det bekräftat, jag stannar till den 11 april. Visumet är klart sedan förra veckan och nu är även min biljett ombokad. Vi får la ses nån gång när jag kommer hem!
Ska gå och hjälpa Luiza i köket, vi hörs sen!
Vi har varit på 3 blocos, filmerna är från den första, men det är ungefär såhär det ser ut... Väldigt mycket folk, många försäljare och mycket varmt. Därmed inte sagt att det inte är roligt, det är fantastiskt roligt. En del dansar, en del följer bara med strömmen (det är ett tåg som åker och folk går före/efter det).
Igår var vi hos Danny (Luizas kompis) och såg på en av de två sambodromerna. Vi var runt 15 personer där och efteråt spelade de charader (inte så lätt för mig då allt var på portugisiska).
För dig/er som ringde mig igår så var min mobil på ljudlös och jag vågar inte precis ringa ett nummer som jag inte vet vart det går när jag inte pratar portugisiska. Så ring igen eller skicka ett mail... Har mobilen med mig, med ljud på denna gången.
Idag tänkte vi, då vi ville göra nåt annat än blocos, gå till parken som vi varit i innan. Den vid botaniska där de hade grottor och liknande. Vi tänkte gå lite djupare in i Tijuca-skogen, men när vi var på väg upp i skogen blev vi tillsagda av en kvinna där att det var "rövare" där som hade tagit fem gisslan, varav tre vid den tiden hade kommit ned.
Därmed valde vi att lugnt och stilla lämna parken och bege oss mot sockertoppen för att bestiga den. Eller del ett i alla fall. Efter en uppfriskande ananasjuice satte vi oss på bussen och tio minuter senare hade vi stigit av bussen och tittade upp på vår motståndare. Det första berget är ca 300 meter högt och det lät som en baggis. Efter att ha pustat och flämtat i 35 minuter var vi uppe, vi var även 2 liter svett fattigare, eller så kändes det i alla fall.
Vi köpte varsin iskall vattenflaska och njöt av hur den genomskinliga vätskan svalkade våra halsar. Vi tog en liten paus för att se ut över Rio och för att titta på den inkommande flygplan som precis skulle landa på Santos Dumont (den nationella flygplatsen). Ska inte säga mycket om den, men det måste sägas att det är en av de fräckaste landningsbanorna jag sett. Den ligger som en ö bredvid Rio och landningsbanan börjar där ön börjar och slutar där ön slutar. Planet behövde hela banan för att stanna... Det ni...
Nu har vi precis varit och handlat lite saker inför dagens sista uppdrag, baka.
Jag har inte glömt bort att det är fettisdagen idag och det ska vi fira med, just det, semlor. Lite modifierade dock så Cassiano inte kan äta kärnor (vilket mandel är), så det en några med citron- och några med vaniljcréme inuti istället...
Just det, nu har jag fått det bekräftat, jag stannar till den 11 april. Visumet är klart sedan förra veckan och nu är även min biljett ombokad. Vi får la ses nån gång när jag kommer hem!
Ska gå och hjälpa Luiza i köket, vi hörs sen!
lördag 21 februari 2009
Årets första Bloco!
Då var det dags för karneval i Rio. Det som ni ser på TV och i tidningar är ganska annorlunda från vad turisten eller cariocan (Rioborna) ser det hela. I media ser man den stora paraden, sk Sambodrom, och då tror man (det gjorde jag i alla fall innan jag var här första gången) att det är så det är, ett långt stort sambatåg som går genom stan. Men så är det inte. För några välbärgade är det så, det är nämligen en instängd plats där sambodromen går, en avspärrad yta som det visserligen smakar att vara på, men som allt annat som smakar så kostar det.
Det som är karnevalen för oss dödliga här i Rio är blocos. Jag tror jag har förklarat vad det är tidigare, men det tåls att upprepas. Man stänger helt enkelt av en gata, eller en del i alla fall, och så drar man dit ett band, eller stereo bara den hörs, sedan dansar folk till musiken, köper billig mat, billig dricka, och ganska mycket utklädningskläder. För det är inte bara i Sambodromen som de klär ut sig, alla klär ut sig här. Går man på gatorna ser man allt från 2-åriga barn utklädda till spindelmannen till 85-åringar utklädda till en av årets sambaskolor (grupper som spelar sambamusik, inte där man lär sig att spela samba. De är de som tävlar i Sambodromen om
årets bästa låt och framträdande). Det går inte att gå en, kommersiell, gata fram utan att se 10 butiker där de säljer utklädningsgrejer. Men mest är det i gamla stan (Centro), bilden är därifrån (vi var där tidigare idag och köpte lite saker, bilder på det kommer när vi använt det). Vart man än vänder sig ser det ut som på bilden, helt fantastiskt för den letande. Självklart är allt där, som i resten av gamla stan, mycket billigare än någon annan stans i Rio. Ska man köpa något och har möjlighet att åka dit, gör det! Sparar en del pengar på det...
Nu ska vi ut till Leblon till en bloco, ska träffa några av Luizas kompisar där och även Rebecca med vänner. Hoppas det blir lyckat, det brukar det bli!
Berättar om hur det var nästa gång jag har en lugn stund, schemat framöver är ganska fullt...
Det som är karnevalen för oss dödliga här i Rio är blocos. Jag tror jag har förklarat vad det är tidigare, men det tåls att upprepas. Man stänger helt enkelt av en gata, eller en del i alla fall, och så drar man dit ett band, eller stereo bara den hörs, sedan dansar folk till musiken, köper billig mat, billig dricka, och ganska mycket utklädningskläder. För det är inte bara i Sambodromen som de klär ut sig, alla klär ut sig här. Går man på gatorna ser man allt från 2-åriga barn utklädda till spindelmannen till 85-åringar utklädda till en av årets sambaskolor (grupper som spelar sambamusik, inte där man lär sig att spela samba. De är de som tävlar i Sambodromen om
årets bästa låt och framträdande). Det går inte att gå en, kommersiell, gata fram utan att se 10 butiker där de säljer utklädningsgrejer. Men mest är det i gamla stan (Centro), bilden är därifrån (vi var där tidigare idag och köpte lite saker, bilder på det kommer när vi använt det). Vart man än vänder sig ser det ut som på bilden, helt fantastiskt för den letande. Självklart är allt där, som i resten av gamla stan, mycket billigare än någon annan stans i Rio. Ska man köpa något och har möjlighet att åka dit, gör det! Sparar en del pengar på det...Nu ska vi ut till Leblon till en bloco, ska träffa några av Luizas kompisar där och även Rebecca med vänner. Hoppas det blir lyckat, det brukar det bli!
Berättar om hur det var nästa gång jag har en lugn stund, schemat framöver är ganska fullt...
torsdag 19 februari 2009
Visum 2
Sådäraja, nu var det klart. Jag har visum till den 27e april och alla är nöjda och glada. Nästan. Tydligen behövde jag betala en avgift för det där pappret jag inte fick tillbaka (se föregående inlägg) men jag kan överklaga och få (förmodligen) pengarna tillbaka, kommer göra så. Vill inte bli av med 400 SEK bara för att de klantade sig...
Jag kan i alla fall säga att, kan ni slippa att förlänga, gör det, det tar en evinnerlig tid innan man kommer fram. Vi hade 4 nummer framför oss och det tog oss drygt 2 timmar, inte precis effektivt. En ännu starkare rekommendation är att se till så att man får tillbaka det där gula immigrationspappret, inte roligt att vara utan det, kan bli långsamt och dyrt, inte kul...
Idag var det bra väder, som de senaste dagarna och när jag kommit på bussen från flygplatsen så åkte jag till Ipanema och tog mig därifrån hem. Jag bytte om till shorts och havaianas och efter lunch åkte jag tillbaka till Ipanema. Efter att ha strövat omkring i solen i ca 20 minuter ringde telefonen, Rebecca, CISVare, var det som svarade i andra sidan. Hon och några kompisar gör en "liten" resa nu, började i mellanamerika och slutar i södra afrika. Inte avundsjuk alls... Hursomhelst, vi träffades, hon jag och en kompis till henne, vi tog varsin juice vid en juicebar (som man kan se lite varstans) och satte oss ned och pratade om allt mellan högt och lågt. Mest om deras resa och vad jag har haft för mig. Väldigt roligt att höra om alla ställen de varit på!
Och för dig Sara som undrar ifall det var några problem att komma från land till land här i sydamerika, det var det inte, se bara till att du får en stämpel när du kommer in i ett land, annars blir det jobbigt.
Jag kan också säga att denna dagen har varit ganska svensk. Har sett minst 5 grupper svenskar när jag har gått runt, har även hört 2 äldre personer prata svenska. Förut har jag kanske sett ett par svenskar någon dag och några andra några dagar senare. Jaja, så är det väl när det nalkar sig Karneval. Karnevalen startar för övrigt på lördag, så jag kanske inte kommer skriva varje dag då, lite väld trött efter allt festande.
Nu ska jag ta mig något att äta medans jag väntar på att Luiza ska komma hem. Ganska stor trafikstockning då hon inte ens hade kommit utanför universitetsområdet 45 minuter efter hon lämnade skolan. Hon brukar vara hemma 30 minuter efter bussen går...
Jag kan i alla fall säga att, kan ni slippa att förlänga, gör det, det tar en evinnerlig tid innan man kommer fram. Vi hade 4 nummer framför oss och det tog oss drygt 2 timmar, inte precis effektivt. En ännu starkare rekommendation är att se till så att man får tillbaka det där gula immigrationspappret, inte roligt att vara utan det, kan bli långsamt och dyrt, inte kul...
Idag var det bra väder, som de senaste dagarna och när jag kommit på bussen från flygplatsen så åkte jag till Ipanema och tog mig därifrån hem. Jag bytte om till shorts och havaianas och efter lunch åkte jag tillbaka till Ipanema. Efter att ha strövat omkring i solen i ca 20 minuter ringde telefonen, Rebecca, CISVare, var det som svarade i andra sidan. Hon och några kompisar gör en "liten" resa nu, började i mellanamerika och slutar i södra afrika. Inte avundsjuk alls... Hursomhelst, vi träffades, hon jag och en kompis till henne, vi tog varsin juice vid en juicebar (som man kan se lite varstans) och satte oss ned och pratade om allt mellan högt och lågt. Mest om deras resa och vad jag har haft för mig. Väldigt roligt att höra om alla ställen de varit på!
Och för dig Sara som undrar ifall det var några problem att komma från land till land här i sydamerika, det var det inte, se bara till att du får en stämpel när du kommer in i ett land, annars blir det jobbigt.
Jag kan också säga att denna dagen har varit ganska svensk. Har sett minst 5 grupper svenskar när jag har gått runt, har även hört 2 äldre personer prata svenska. Förut har jag kanske sett ett par svenskar någon dag och några andra några dagar senare. Jaja, så är det väl när det nalkar sig Karneval. Karnevalen startar för övrigt på lördag, så jag kanske inte kommer skriva varje dag då, lite väld trött efter allt festande.
Nu ska jag ta mig något att äta medans jag väntar på att Luiza ska komma hem. Ganska stor trafikstockning då hon inte ens hade kommit utanför universitetsområdet 45 minuter efter hon lämnade skolan. Hon brukar vara hemma 30 minuter efter bussen går...
måndag 16 februari 2009
Visum
Ja, idag var det då tänkt att jag och Luzia skulle åka in till gamla stan och fixa mitt visum, tänkte förlänga det... Vi möttes i Botafogo för att ta tunnelbanan till gamla stan och gå därifrån till polisen. Sagt och gjort och 30 minuter efter tåget släppt av oss var vi framme, vi var lite spända över hur det skulle gå till och allt, men vi lugnade ned oss och gick in på stationen. När vi kom fram till informationen sa de att det inte alls var där man sökte förlängning utan på flygplatsen. Något som förvånade oss väldigt mycket då vi i fredags hade ringt till polisen och frågat ifall man kunde göra det hos dem, inga problem sade de då, men idag var det tvärstopp... Så vi åt en hamburgare och väntade på bussen till flygpltsen. Efter 30 minutes väntan kom så bussen, 7 Real kostade det per person och vi hade inget val än att betala. Väl framme letade vi upp rätt plats och försökte lösa allt, men, såklart, så var vi där försent. När det gäller visum har de öppet mellan 7 och 10 på morgonen, så vi fick surt lunka därifrån. Hade vi vetat allt sedan tidigare hade vi dels åkt dit innan Luiza börjar skolan på morgonen så allt hade varit klart och dels hade Luzia kunnat åka direkt från skolan till Galeão (flygplatsen) som ligger väldigt nära hennes universitet.
Det som gjorde det värt resan kom när vi skulle gå till busshållplatsen hemåt gick vi förbi British Airways för att se ifall jag kan boka om min biljett där såg vi, förutom de tomma stolarna där personalen lyste med sin frånvaro, denna skylt. Jag vet inte ifall ni kan se den, men annars kan ni klicka på
den. Det verkar vara en helt normal plansch som informerar om vad man får och inte får ta med sig in i EU, eller Storbritannien i detta fall. Det som jag hängde upp mig på var deras förakt mot potatis, man får ta med sig nästan vad som helst, men inte potatis av någon sort. Se bilden så förstår ni.
Nu är vi hemma efter en promenad från Botafogo och vi lär äta något snart...
Just det, nu har vi lämnat vintertiden och vi är nu 4 timmar bakom er Svenskar. Nu vet ni det!
Det som gjorde det värt resan kom när vi skulle gå till busshållplatsen hemåt gick vi förbi British Airways för att se ifall jag kan boka om min biljett där såg vi, förutom de tomma stolarna där personalen lyste med sin frånvaro, denna skylt. Jag vet inte ifall ni kan se den, men annars kan ni klicka på
den. Det verkar vara en helt normal plansch som informerar om vad man får och inte får ta med sig in i EU, eller Storbritannien i detta fall. Det som jag hängde upp mig på var deras förakt mot potatis, man får ta med sig nästan vad som helst, men inte potatis av någon sort. Se bilden så förstår ni.Nu är vi hemma efter en promenad från Botafogo och vi lär äta något snart...
Just det, nu har vi lämnat vintertiden och vi är nu 4 timmar bakom er Svenskar. Nu vet ni det!
lördag 14 februari 2009
Bloco i grannhuset!
Ja, just i detta nu har grannhuset, eller två av de tre, fester. I en av de har de hyrt in en sambaskola eller något liknande så de spelar musik, inte tyst och lugn samba utan festmusik, hög. Se på filmerna så förstår ni nog... Ni kanske ser, på film 2, att några står och pekar, det gjorde de åt mig. Jag filmade deras väsen och de pekade på mig, tittandes som om, "vad gör han?" Jag tror att de hade gjort samma sak...
Bloco är egentligen en gatufest, man stänger av en gata och drar dit ett band, spelar musik och dansar, väldigt roligt. Det är det som karnevalen här är, en massa blocos. Självklart finns det det stora Sambodromen som man ser på TV och allt sånt, där de går i en parad, men det kostar en del att se på, så det man ser i tidningarna och på TV skiljer sig från verkligheten en del...
Förresten, det andra grannhuset är mycket tystare, inte alls som det störande...
Bloco är egentligen en gatufest, man stänger av en gata och drar dit ett band, spelar musik och dansar, väldigt roligt. Det är det som karnevalen här är, en massa blocos. Självklart finns det det stora Sambodromen som man ser på TV och allt sånt, där de går i en parad, men det kostar en del att se på, så det man ser i tidningarna och på TV skiljer sig från verkligheten en del...
Förresten, det andra grannhuset är mycket tystare, inte alls som det störande...
fredag 13 februari 2009
Nya bilder i albumet
Så, nu har jag lagt upp lite bilder från den senaste månaden till mitt Picasa-album. Länken till den ser ni nere till höger, det är en ruta med bilder, klickar ni på en av bilderna kommer ni till albumet.
Idag ska vi till Polisen så jag kan förlänga mitt visum till mars någon gång, tänkte komma hem vid den 25e eller något sånt, men allt beror på jobb, får jag något här nere blir det senare, får jag något/intervju i Sverige kommer jag hem tidigare...
Just det, när jag än åker tillbaka så kan det vara bra för er som läser att veta att vill ni ha något härifrån, havaianas, cangas, tröjor, vad det än kan vara, skicka ett mail till mig så kan jag se vad jag kan göra!
Ha det bra!
Idag ska vi till Polisen så jag kan förlänga mitt visum till mars någon gång, tänkte komma hem vid den 25e eller något sånt, men allt beror på jobb, får jag något här nere blir det senare, får jag något/intervju i Sverige kommer jag hem tidigare...
Just det, när jag än åker tillbaka så kan det vara bra för er som läser att veta att vill ni ha något härifrån, havaianas, cangas, tröjor, vad det än kan vara, skicka ett mail till mig så kan jag se vad jag kan göra!
Ha det bra!
onsdag 11 februari 2009
Rio Sul, igen
Igår fick det vara nog med hemmasittande och tv-tittande. Jag och Nanda åkte in till Rio Sul. Jag tänkte titta lite på lite kläder, jag har insett att jag har mycket av samma stil hemma och jag tänkte att när jag kommer till Sverige ska jag rensa lite. Vi gick runt, jag hittade ett par badbyxor. Jag har visserligen ett par, men med tanke på att här badar man nästan året om, så deras kvalitet lär vara bättre än H&M hemma... Hittade ett par mörkgröna med beige i bakgrunden. Två par t-shirts, gröna de med, vet inte varför allt blev grönt, slump tror jag, en piké och en vanlig t-shirt. Ibland är jag glad att jag är noggran, denna gången var en sådan gång. Butiksbiträdet tog 300 Real (=1100:-) betalt för mycket, inte med mening förstod jag, men hade jag inte tittat på kvittot hade jag varit något fattigare nu...
Tänkte köpa några skor med, men jag väntar till Luiza är med.
Köpte ett halsband med örhängen till Luiza som överraskning, hon blev välsigt glad när jag kom hem, trots att jag var väldigt svettig. Svettigheten kom på grund av, förutom att det var ca 35 grader igår, att den bussen som kom var en liten buss, tänk er en minibuss, lägg till 2 meter och kläm in 20 personer däri. Rätt svettiga 20 minuter på bussen.
Nu är Luiza på väg hem och när hon kommer ska vi käka lunch. Eftersom vädret är bra idag tänkte vi ta en springtur och sedan gå till Ipanema och försöka se solnedgången något bättre denna gången, vi får se hur det går med den saken...
Tänkte köpa några skor med, men jag väntar till Luiza är med.
Köpte ett halsband med örhängen till Luiza som överraskning, hon blev välsigt glad när jag kom hem, trots att jag var väldigt svettig. Svettigheten kom på grund av, förutom att det var ca 35 grader igår, att den bussen som kom var en liten buss, tänk er en minibuss, lägg till 2 meter och kläm in 20 personer däri. Rätt svettiga 20 minuter på bussen.
Nu är Luiza på väg hem och när hon kommer ska vi käka lunch. Eftersom vädret är bra idag tänkte vi ta en springtur och sedan gå till Ipanema och försöka se solnedgången något bättre denna gången, vi får se hur det går med den saken...
måndag 9 februari 2009
Grattis Pappa!
Sitter nu i ACn och njuter av kylan. Det har varit en varm dag, men ganska händelsefattig.
Men innan jag fortsätter min resumé av dagen vill jag skicka en hälsning till min nyblivet 42-åriga pappa! Grattis!
Så, nu när det är avklarat kan jag återgå till min dag. Grejen är att det var det största idag. I lördags beställde jag blommor till farsan idag, men pga lite krångligheter på deras hemsida visste jag inte ifall jag hade betalat eller ej. Men i ett mail jag hade fått stod det att jag hade gjort det så jag utgick ifrån det, med en skepsis bah i huvudet. Satt och tittade på leveransstatusen för att se ifall de kom fram eller inte och som tur vad gjorde de det. När jag såg det lämnade jag lägenheten för att ringa till honom. Anledningen till att jag lämnade lägenheten var för att jag har köpt internationella telefonkort så jag kan ringa från telefonkiosker. När jag kom fram tilll kiosk nr 1 var det alldeles för högljutt så jag hörde knappt mina egna tankar. Hittade till slut en tystare kiosk och samtalet sattes igång. Det var skönt att höra hans röst igen, det var 1½ månad sen sist och ändå kändes det som igår.
Efter det hände inte så mycket, jag funderade på att gå till stranden med Nanda, men när hon gick skulle jag käka lunch och sen var jag för trött för att byta om och gå. Det kändes heller inte värt det då det var ganska mulet...
Nu har jag läst 5 kapitel ur den 6e boken om herr Potter, nej jag har inte läst ut serien och jag kände att när luiza ändå pluggar kan jag läsa hennes engelska variant.
Blir nog middag snart, börjar bli lite hungrig...
Men innan jag fortsätter min resumé av dagen vill jag skicka en hälsning till min nyblivet 42-åriga pappa! Grattis!
Så, nu när det är avklarat kan jag återgå till min dag. Grejen är att det var det största idag. I lördags beställde jag blommor till farsan idag, men pga lite krångligheter på deras hemsida visste jag inte ifall jag hade betalat eller ej. Men i ett mail jag hade fått stod det att jag hade gjort det så jag utgick ifrån det, med en skepsis bah i huvudet. Satt och tittade på leveransstatusen för att se ifall de kom fram eller inte och som tur vad gjorde de det. När jag såg det lämnade jag lägenheten för att ringa till honom. Anledningen till att jag lämnade lägenheten var för att jag har köpt internationella telefonkort så jag kan ringa från telefonkiosker. När jag kom fram tilll kiosk nr 1 var det alldeles för högljutt så jag hörde knappt mina egna tankar. Hittade till slut en tystare kiosk och samtalet sattes igång. Det var skönt att höra hans röst igen, det var 1½ månad sen sist och ändå kändes det som igår.
Efter det hände inte så mycket, jag funderade på att gå till stranden med Nanda, men när hon gick skulle jag käka lunch och sen var jag för trött för att byta om och gå. Det kändes heller inte värt det då det var ganska mulet...
Nu har jag läst 5 kapitel ur den 6e boken om herr Potter, nej jag har inte läst ut serien och jag kände att när luiza ändå pluggar kan jag läsa hennes engelska variant.
Blir nog middag snart, börjar bli lite hungrig...
lördag 7 februari 2009
Solen gick ned i täcke...
I eftermiddags gick jag och Luiza till Ipanema, vi satt på stranden en stund och sedan gick vi till havet, helt underbart! Det har varit lite småkallt förut, men nu var det helt fantastiskt. Ljummet men ändå uppfriskande. Efter några timmar gick vi mot vänstra
hörnet av Ipanema (bild 2) och där skulle vi se på solnedgången. Det var en väldigt vacker vy uppifrån berget (bild 1), men tyvärr låg det ett molntäcke längs med horisonten, så vi såg inte så mycket av solnedgången. Men det jag såg visade att när vi går dit nästa gång blir det väldigt fint, ska gå dit nån gång snart igen.Sitter och tittar på en Peter Sellers film, vet inte vilken det är än, men det visar väl sig snart....
fredag 6 februari 2009
The Rio Guide Book : Stranden
Ja, när många hör landet Brasilien, tänker de på strand. Varför det är så skall jag inte gå in på, men däremot skall jag gå in på vad man skall tänka på vad det gäller just stranden.
Först skall jag lista upp några stränder i Rio de Janeiro.
Guanabara bay är den viken som ligger norr om "sockertoppen", det är inte tillåtet att bada där, och även om det vore det skulle nog ingen göra det. Det är mer av hamn för privatbåtar och är väldigt smutsig. Vattnet altså. Att folk går till stranden och bara sitter där händer såklart, men det blir lätt varmt, så vill man ta sig ett dopp är det att rekommendera att gå till någon annan strand.
Copacabana är en av världens mest kända stränder. Den är väldigt lång och har en otroligt antal hotell vid sin sida. Anledningen till att den är så känd är, enligt mig, förmodligen på grund av låten med samma namn, Copacabana av Barry Manilow. Ett litet faktafel i den låten dock, Copacabana ligger inte norr om Havanna. Nu vet ni det.
Själva stranden är väldigt populär och rekommenderas, förslagsvis så går du mot Copacabana fortress (fortet som ligger i slutet av Copacabana, i riktning mot havet) då det brukar vara färre människor där. Annars kan det lätt bli svårt att hitta en badplats.
Ipanema är enligt mig den bästa stranden. Bred strand så man kan välja att hålla sig på gott avstånd från vågorna eller så nära att man kan springa direkt i vattnet. Vågorna är, som på alla ställen, höga vissa dagar och lägre andra. Ipanema är även den en känd strand, ni kanske känner igen låten "Girl from Ipanema" som såklart handlar om en tjej som brukade gå till stranden Ipanema. (Posto 9 för övrigt, men mer om postos sedan).
Leblon är en förlängning av Ipanema, eller tvärtom. Det som skiljer Ipanema från Leblon är en kanal som kommer från Lagoa och går ut i havet. Till vänster (sett ut till havet) är Ipanema och till höger är Leblon.
Leblon är, som jag skrivit tidigare, den rikaste delen av Rio och därmed kostar sakerna lite mer här. Jag kommer berätta vad som kostar mer lite senare.
Dessa stränder är de som man kan ta sig till lättast i Rio. Det finns fler stränder, men då måste man ha bil eller åka buss och därmed är de inte lika populära.
Solen
Solen är såklart mycket starkare här i Rio än i Sverige. Tror du att du kan ta med dig solskyddsfaktorn från i fjol, glöm det. Jag brukar ha 20 hemma och nu efter 2 månader här har jag 20, men jag aktar mig noga för att inte bli bränd. Jag har skrivit om detta innan, så jag ska inte upprepa mig mer än jag gjort. Däremot skall jag säga att även ifall solen inte är framme, ta på dig solskydd då man blir "bränd" ändå.
Försäljning
Försäljning på stranden är något man måste räkna med i Rio. Här kommer en liten lista på vad de säger och vad det betyder att de säljetr.
Matté (uttalas maaaatje) betyder Iste. Går de runt med en "kantin" på vardera sida blandar du själv, annars köper du en färdigblandad. (tips när du blandar själv, ta 90 % iste och 10 % smak. Smaken är i en och istet är i en annan)
Camarão (uttalas som det stavas) är räkor på en pinne. De grillas och säljs. Inte mer än så.
Agua, matté, skol... Säger försäljaren många olika ord/drycker på samma gång betyder det att de säljer vatten, iste, öl, coca cola, guaraná osv. Det vill säga, vill du ha en kall dryck är det detta du skall lyssna efter. (Agua är ett bra ord att veta, det är vatten. uttalas som det låter). Drick mycket vatten/kokosnötvatten. Viktigt.
Biscoito (låter även som det stavas) är en blandning mellan kaka och munk. De ser ut som en munk (de runda med hål i mitten) men är av en porös deg. Finns söta och salta. OBS, dessa är exklusiva för Rio. De produceras och säljs enbart här.
Det finns även de som säljer kläder, cangas (förklara nedan), hattar, smycken och så vidare, men det förstår ni nog vad det är när ni ser dem. Något att veta är att man behöver inte vara rädd för att smaka något de säljer, biscoito är paketerade och det som värms värms så mycket att då dåliga bakterierna dör, så ät på...
Diedres Samba
För er som lyssnat på Cornelis översättning "diedres samba" och tror att den handlar om en dansare, ni har fel. Det handlar en en person med ett annat yrke som man får betalt för. Dessa personer ser man ganska ofta på stränderna och man kan rätt lätt urskilja dem från "vanliga" strandbesökare. Men en sak som han sjunger om stämmer till 100 %, att "dansa" på stranden är, som mäster V. sjöng själv, "förbjudet jovisst, men hotell är så väldigt trist..."
Innan du går till stranden, ta på dig badkläderna innan, då det inte bara är att "dansa" som är förbjudet, man får även inte byta om från ex "normala kläder" till badkläder på stranden, du kan bli plockad av polisen... Inte så kul.
När du kommer till stranden är det bra att ha med sig något att ha under sig. Dvs mellan kroppen och sanden. Detta något brukar vara en tygbit. Tänk er en duk fast av tunnt material som är rektangulärt. Det kallas Canga och är skillnaden mellan en brasiliansk person och en turist. Ser man någon som har en vit handduk med sig är det garanterat en turist som tagit med sig handduken från hotellet eller liknande, vill man passa in, köp en canga. Finns att köpa längs strandpromenaden eller på stranden.
Det kan även vara skönt att ha något att ligga/sitta under. Ett parasoll. Dessa finns antingen att hyra i en små partytälten du garanterat ser när du kommer fram till stranden, eller ibland behöver du inte ens gå så långt, försäljarna kan vara över dig som gamar. Vill du inte ha så är det bara att säga nej. Såklart kan man även hyra sig en stol om man inte känner för att ligga på marken, upp till var och en.
I dessa tält kan man även köpa kokosnötvatten, det heter cocó (betona sista o:et)
Att inte lämna värdesaker på stranden/att alla går till vattnet samtidigt behöver jag väl inte säga är en dum idé?
Mat är något vi människor behöver. Även när man är på stranden. Det kan lätt bli så att när man är där känner man inte av hungern så mycket, men tänk på när du åt mat innan du gick och försök se till att du inte missar maten. Inte bra.
Antingen kan man få mat (macka eller liknande) genom "partytälten" jag berättade om tidigare, eller så går man till en restaurang. Här kan det göra ganska stor skillnad till vilken strand du går. Ipanema är där de billigaste restaurangerna finns, jämfört med Copa och Leblon. Vi brukar gå till salladsrestauranger, men det är upp till var och en.
Är du klar med din öl?
Sitter du på stranden och någon kommer och pekar på din tomburk så vill de ha den för pantens skull. Panten här nere handlar om vikt och inte antal. Har du 1 kg tomburkar får du x antal Real. Därför kan man se folk sitta och platta till burkarna så de inte tar så mycket plats.
Med tanke på att du förmodligen kommer och ser ut som en turist, ljushyad och lägger dig och vill ha sol med en gång, så kommer du få besök av små barn som pratar portugisiska och pekar på en burk. De tigger pengar helt enkelt. Jag rekommenderar dig att inte ge pengar. Dels sprids ordet att du ger pengar (dvs mer kommer till dig) och dels så är det så att det är vanligt att föräldrarna tvingar sina barn att tigga istället för att gå till skolan. Ju mer som ger pengar, desto fler kommer fortsätta med detta.
På stränderna kan du se att det finns stolpar lite var stans. Antingen ser du att det är volleyboll-planer, fotbollsmål och träningsplatser, eller så går du det inte. Men det är vad det är. Ofta är dessa planer tomma och det förvånade mig i alla fall. Jag trodde att det var kö till dessa planer, men när de inte var det trodde jag att intresset hade försvunnit. Men det är inte därför de är tomma. De flesta planerna ägs av privatpersoner eller klubbar, man måste antingen hyra dem eller spela någon annan stans. Såklart kan man spela där och springa ifall det kommer någon, men det är inte så vanligt.
Fotboll spelas däremot, eller trixas i alla fall, vid strandkanten, där vågorna går upp på stranden. Det är mer regel än undantag att det står folk där.
Racketboll (blandning mellan tennis och badminton, hård boll, hårda rackets och man slår på volley till varandra) är illegalt på stranden när det är mycket folk, dvs när man kan träffa någon, Hårda bollar och hårda slag ger stora blåmärken.
Nu tror jag inte att jag glömt något, skulle förvåna mig eftersom jag har skvit så mycket. Mycket av det ni läser är självklarheter när ni väl står där, men nu är ni förberedda i alla fall. Upptäcker ni nåt jag missat, säg till så lägger jag till...
Först skall jag lista upp några stränder i Rio de Janeiro.
Guanabara bay är den viken som ligger norr om "sockertoppen", det är inte tillåtet att bada där, och även om det vore det skulle nog ingen göra det. Det är mer av hamn för privatbåtar och är väldigt smutsig. Vattnet altså. Att folk går till stranden och bara sitter där händer såklart, men det blir lätt varmt, så vill man ta sig ett dopp är det att rekommendera att gå till någon annan strand.
Copacabana är en av världens mest kända stränder. Den är väldigt lång och har en otroligt antal hotell vid sin sida. Anledningen till att den är så känd är, enligt mig, förmodligen på grund av låten med samma namn, Copacabana av Barry Manilow. Ett litet faktafel i den låten dock, Copacabana ligger inte norr om Havanna. Nu vet ni det.
Själva stranden är väldigt populär och rekommenderas, förslagsvis så går du mot Copacabana fortress (fortet som ligger i slutet av Copacabana, i riktning mot havet) då det brukar vara färre människor där. Annars kan det lätt bli svårt att hitta en badplats.
Ipanema är enligt mig den bästa stranden. Bred strand så man kan välja att hålla sig på gott avstånd från vågorna eller så nära att man kan springa direkt i vattnet. Vågorna är, som på alla ställen, höga vissa dagar och lägre andra. Ipanema är även den en känd strand, ni kanske känner igen låten "Girl from Ipanema" som såklart handlar om en tjej som brukade gå till stranden Ipanema. (Posto 9 för övrigt, men mer om postos sedan).
Leblon är en förlängning av Ipanema, eller tvärtom. Det som skiljer Ipanema från Leblon är en kanal som kommer från Lagoa och går ut i havet. Till vänster (sett ut till havet) är Ipanema och till höger är Leblon.
Leblon är, som jag skrivit tidigare, den rikaste delen av Rio och därmed kostar sakerna lite mer här. Jag kommer berätta vad som kostar mer lite senare.
Dessa stränder är de som man kan ta sig till lättast i Rio. Det finns fler stränder, men då måste man ha bil eller åka buss och därmed är de inte lika populära.
Solen
Solen är såklart mycket starkare här i Rio än i Sverige. Tror du att du kan ta med dig solskyddsfaktorn från i fjol, glöm det. Jag brukar ha 20 hemma och nu efter 2 månader här har jag 20, men jag aktar mig noga för att inte bli bränd. Jag har skrivit om detta innan, så jag ska inte upprepa mig mer än jag gjort. Däremot skall jag säga att även ifall solen inte är framme, ta på dig solskydd då man blir "bränd" ändå.
Försäljning
Försäljning på stranden är något man måste räkna med i Rio. Här kommer en liten lista på vad de säger och vad det betyder att de säljetr.
Matté (uttalas maaaatje) betyder Iste. Går de runt med en "kantin" på vardera sida blandar du själv, annars köper du en färdigblandad. (tips när du blandar själv, ta 90 % iste och 10 % smak. Smaken är i en och istet är i en annan)
Camarão (uttalas som det stavas) är räkor på en pinne. De grillas och säljs. Inte mer än så.
Agua, matté, skol... Säger försäljaren många olika ord/drycker på samma gång betyder det att de säljer vatten, iste, öl, coca cola, guaraná osv. Det vill säga, vill du ha en kall dryck är det detta du skall lyssna efter. (Agua är ett bra ord att veta, det är vatten. uttalas som det låter). Drick mycket vatten/kokosnötvatten. Viktigt.
Biscoito (låter även som det stavas) är en blandning mellan kaka och munk. De ser ut som en munk (de runda med hål i mitten) men är av en porös deg. Finns söta och salta. OBS, dessa är exklusiva för Rio. De produceras och säljs enbart här.
Det finns även de som säljer kläder, cangas (förklara nedan), hattar, smycken och så vidare, men det förstår ni nog vad det är när ni ser dem. Något att veta är att man behöver inte vara rädd för att smaka något de säljer, biscoito är paketerade och det som värms värms så mycket att då dåliga bakterierna dör, så ät på...
Diedres Samba
För er som lyssnat på Cornelis översättning "diedres samba" och tror att den handlar om en dansare, ni har fel. Det handlar en en person med ett annat yrke som man får betalt för. Dessa personer ser man ganska ofta på stränderna och man kan rätt lätt urskilja dem från "vanliga" strandbesökare. Men en sak som han sjunger om stämmer till 100 %, att "dansa" på stranden är, som mäster V. sjöng själv, "förbjudet jovisst, men hotell är så väldigt trist..."
Innan du går till stranden, ta på dig badkläderna innan, då det inte bara är att "dansa" som är förbjudet, man får även inte byta om från ex "normala kläder" till badkläder på stranden, du kan bli plockad av polisen... Inte så kul.
När du kommer till stranden är det bra att ha med sig något att ha under sig. Dvs mellan kroppen och sanden. Detta något brukar vara en tygbit. Tänk er en duk fast av tunnt material som är rektangulärt. Det kallas Canga och är skillnaden mellan en brasiliansk person och en turist. Ser man någon som har en vit handduk med sig är det garanterat en turist som tagit med sig handduken från hotellet eller liknande, vill man passa in, köp en canga. Finns att köpa längs strandpromenaden eller på stranden.
Det kan även vara skönt att ha något att ligga/sitta under. Ett parasoll. Dessa finns antingen att hyra i en små partytälten du garanterat ser när du kommer fram till stranden, eller ibland behöver du inte ens gå så långt, försäljarna kan vara över dig som gamar. Vill du inte ha så är det bara att säga nej. Såklart kan man även hyra sig en stol om man inte känner för att ligga på marken, upp till var och en.
I dessa tält kan man även köpa kokosnötvatten, det heter cocó (betona sista o:et)
Att inte lämna värdesaker på stranden/att alla går till vattnet samtidigt behöver jag väl inte säga är en dum idé?
Mat är något vi människor behöver. Även när man är på stranden. Det kan lätt bli så att när man är där känner man inte av hungern så mycket, men tänk på när du åt mat innan du gick och försök se till att du inte missar maten. Inte bra.
Antingen kan man få mat (macka eller liknande) genom "partytälten" jag berättade om tidigare, eller så går man till en restaurang. Här kan det göra ganska stor skillnad till vilken strand du går. Ipanema är där de billigaste restaurangerna finns, jämfört med Copa och Leblon. Vi brukar gå till salladsrestauranger, men det är upp till var och en.
Är du klar med din öl?
Sitter du på stranden och någon kommer och pekar på din tomburk så vill de ha den för pantens skull. Panten här nere handlar om vikt och inte antal. Har du 1 kg tomburkar får du x antal Real. Därför kan man se folk sitta och platta till burkarna så de inte tar så mycket plats.
Med tanke på att du förmodligen kommer och ser ut som en turist, ljushyad och lägger dig och vill ha sol med en gång, så kommer du få besök av små barn som pratar portugisiska och pekar på en burk. De tigger pengar helt enkelt. Jag rekommenderar dig att inte ge pengar. Dels sprids ordet att du ger pengar (dvs mer kommer till dig) och dels så är det så att det är vanligt att föräldrarna tvingar sina barn att tigga istället för att gå till skolan. Ju mer som ger pengar, desto fler kommer fortsätta med detta.
På stränderna kan du se att det finns stolpar lite var stans. Antingen ser du att det är volleyboll-planer, fotbollsmål och träningsplatser, eller så går du det inte. Men det är vad det är. Ofta är dessa planer tomma och det förvånade mig i alla fall. Jag trodde att det var kö till dessa planer, men när de inte var det trodde jag att intresset hade försvunnit. Men det är inte därför de är tomma. De flesta planerna ägs av privatpersoner eller klubbar, man måste antingen hyra dem eller spela någon annan stans. Såklart kan man spela där och springa ifall det kommer någon, men det är inte så vanligt.
Fotboll spelas däremot, eller trixas i alla fall, vid strandkanten, där vågorna går upp på stranden. Det är mer regel än undantag att det står folk där.
Racketboll (blandning mellan tennis och badminton, hård boll, hårda rackets och man slår på volley till varandra) är illegalt på stranden när det är mycket folk, dvs när man kan träffa någon, Hårda bollar och hårda slag ger stora blåmärken.
Nu tror jag inte att jag glömt något, skulle förvåna mig eftersom jag har skvit så mycket. Mycket av det ni läser är självklarheter när ni väl står där, men nu är ni förberedda i alla fall. Upptäcker ni nåt jag missat, säg till så lägger jag till...
torsdag 5 februari 2009
Sena nätter, sena mornar...
För er som känner mig så kommer detta nog inte som en chock, under den tiden jag varit här har jag gått och lagt mig sent och gått upp sent. Med sent menar jag läggdags vid 1-2 tiden och uppstigning vid 10-11. Denna trenden har hållt i sig även nu när Luiza går i skolan, tyvärr... Visst kan jag förstå migsjälv med att inte vara så intresserad av att vakna upp och inte göra något med någon och sen så är jag fortfarande sjuk, men ändå. Jag försöker gå upp tidigare, men ibland vill kroppen liksom inte reagera. Jag kommer försöka gå upp tidigare och göra något av mina dagar och till och med imorgon lär jag vara så gott som frisk. Fernanda brukar gå upp ganska tidigt, 9-tiden, och förmodligen lär jag gå upp med henne då hon brukar gå till stranden och ja, varför inte följa med henne?
Fick en tråkig nyhet från min far för några dagar sedan, hans moster Gunhild har gått bort. Hon har legat inskriven på sjukhus sedan december och jag blev väldigt ledsen när jag fick höra detta. Till er släktingar där hemma ska ni veta att jag tänker på er, har fått tråkiga nyheter från bägge sidor om mig, dvs från mammas och pappas sida, och oavsett efternamn tänker jag på er. Även om jag är långt borta fysiskt är jag det inte psykiskt...
Nu ska jag se ifall något nytt har hänt, burkar kolla upp de svenska nyheterna trots att jag befinner mig en bit bort...
Fick en tråkig nyhet från min far för några dagar sedan, hans moster Gunhild har gått bort. Hon har legat inskriven på sjukhus sedan december och jag blev väldigt ledsen när jag fick höra detta. Till er släktingar där hemma ska ni veta att jag tänker på er, har fått tråkiga nyheter från bägge sidor om mig, dvs från mammas och pappas sida, och oavsett efternamn tänker jag på er. Även om jag är långt borta fysiskt är jag det inte psykiskt...
Nu ska jag se ifall något nytt har hänt, burkar kolla upp de svenska nyheterna trots att jag befinner mig en bit bort...
tisdag 3 februari 2009
Amanda och Emil
Nu har mina vänner Amanda och Emil börjat sin resa mot Australien. Resan började inte så bra med snökaoset i England, men vi får hoppas att det blir bättre framöver.
Följ gärna deras blogg på http://emilamanda.blogspot.com/
Följ gärna deras blogg på http://emilamanda.blogspot.com/
Snörvel
Ja, jag har blivit sjuk igen, inget stort, men jobbigt. Hoppas på att vara på benen på riktigt imorgon eller på torsdag. Vi har inte gjort så mycket de senaste dagarna, i söndags var vi på Julias (en vän till familjen) 18-års firande. Vi åt Feijoada (en typisk brasiliansk rätt med mycket bönor och fläskkött. Smörgåsbord med plockgrytor), väldigt trevligt. Fick en hel del frågor om Sverige och skillnaderna med Brasilien. Idag är Luiza i skolan för första gången denna terminen och jag har försökt kontakta det svenska konsulatet här i Rio för att kunna få lite information om hur man ska gå tillväga för att skaffa arbetsvisum. Har en kontakt som jobbar med Volvo Ocean Race och jag har en möjlighet att få jobb där, väntar på svar så jag vet mer. Mer information om det kommer när jag vet mer. Ifall jag inte får det jobbet eller något annat kommer jag förmodligen hem den 26 februari, men det får vi se...
lördag 31 januari 2009
Tvärtomdag
Idag var det ganska raka motsatsen emot igår. När allt var dåligt igår var så gott som allt bra idag. Vi tog bussen till Ipanema, utan några stora förhoppningar. Vi satte oss ned och Luiza gick direkt till havet. När hon 15 minuter senare kom upp förstod jag att det var skönt i vattnet. Anledningen är den att när det är för kallt eller något sånt kommer hon upp med en gång. Vattnet var underbart, små vågor och klarblått. Fanns inget att klaga på där! Efter ca 2½ timma gick vi och åt lunch på samma salladsställe som igår, god mat som alltid. Sen tillbaka till stranden och njutningen. Vi låg och pratade, spelade kort, lyssnade på musik, löste av varandras havspass och njöt av hur bra allt var. Istet var väldigt gott, särskilt när solen skiner starkt. Jag blev lite småbränd på ryggen, men det känns knappt. Nu är vi hemma igen och förmodligen skall jag ut med Luiza och Cassiano när Luiza ska övningsköra inför uppkörningen på måndag. Vi får se hur det blir med den saken.
Väder idag: 30-35 grader och skinande sol, lite molningare på slutet men inget regn.
Väder idag: 30-35 grader och skinande sol, lite molningare på slutet men inget regn.
Benjamin Button
De senaste dagarna har inte varit som vi hoppats att de skulle vara. Regn och åska har hållit oss inne från äventyr. Igår var vi på en nattklubb för första gången, inte precis som i Sverige. Allt var en enda stor dansyta, med bar. Spännande och ovant. DJn var inte den bästa, hade hoppats på bättre, men jag fick höra att han var väldigt dålig för att spela på en nattklubb, så jag ser fram emot nästa besök. De hade stängt av själva dansytan fram till midnatt. För min del i alla fall. Tjejer fick gratis dryck fram till 00.00 och då släpptes även vi killar in till händelsernas centrum. En öl kostade 5 Real (=ca 20 SEK) och vi dansade på i några timmar.
Idag var det en ganska oturlig dag för oss, jag ska försöka komma ihåg allt. Först var det vackert väder så vi beslutade oss för att cykla till Ipanema. Vi försökte, men efter 10 minuter fick vi stanna för Luizas cykel har ett litet problem, bromsen på det bakre hjulet ligger på hela tiden vilket gör det trögare att cykla. Vi fick hjälp, men bara provisoriskt, vi lär försöka fixa det på något sätt så vi kan cykla obehindrat. När vi kom till stranden fick Luiza en Racketboll (ni vet en sån boll man slår till varandra med trärackets) på sig. För att få upp humöret på oss båda försökte vi köpa en cola, men det hade inte försälaren på stranden, han hade bara cola zero, och som ni kanske vet, eller förstår, innehåller den inget socker och därmed höjdes inte vårt blodsockervärde ett dugg. Vi köpte därför en iste, tror ni att det var problemfritt? Knappast. Istet var visserligen ganska kallt, men smakade verkligen inget. Förmodligen hade isen smält så att det var te blandat med väldigt mycket vatten. Efter att vi spelat lite kort på stranden (vi kom på att det går faktiskt bra att göra det, mycket bra) tittade vi oss omkring och märkte att mörka moln hade invaderat den så fina himmlen. Så vi åkte hemåt, började såklart regna på väg hem men vi klarade det ganska bra.
Efter det hände inget, fram till att vi skulle gå på bio med Luizas kompis Danny och hennes pojkvän. Först skulle jag rensa min klocka från sand, så jag sköljde av den och torkade av vattnet på min tröja. Inte bra. Nu har jag en svart fläck på min tröja som visserligen nästan är borta nu efter 5 minuters rengörande, men ändå. Vi fick en vattenpöl uppskvätt på oss när vi väntade på bussen till shoppingcentrat och bion. När vi var i butiken inne vid bion stötte Luiza till en glasgrej som föll och gick sönder. Jag höll på att tappa popcornen när vi väntade på att filmen, The curious life of Benjamin Button, eller något sånt, skulle börja. Väldigt bra film för överigt, se den! Men ha tålamod, den är ca 2:30 lång. När vi var utanför lägenhetsdörren upptäckte vi att vi inte hade med oss nycklarna hem, så vi fick ringa Nanda, som såklart sov vid klockan 1 på morgonen när detta hände, och få henne att låsa upp dörren. Så nu sitter vi och tittar genom lite saker innan vi ska sova. Hoppas inget mer händer nu, i så fall berättar jag det, jag lovar.
Just det, mitt julkort till mamma kom fram idag, skickade det den 15 december ungefär. Jaja, den brasilianska posten är väl inte den snabbaste. Frågan är ifall de andra som jag skickade julkort till har fått det, har ni fått något, säg gärna till så jag vet...
Idag var det en ganska oturlig dag för oss, jag ska försöka komma ihåg allt. Först var det vackert väder så vi beslutade oss för att cykla till Ipanema. Vi försökte, men efter 10 minuter fick vi stanna för Luizas cykel har ett litet problem, bromsen på det bakre hjulet ligger på hela tiden vilket gör det trögare att cykla. Vi fick hjälp, men bara provisoriskt, vi lär försöka fixa det på något sätt så vi kan cykla obehindrat. När vi kom till stranden fick Luiza en Racketboll (ni vet en sån boll man slår till varandra med trärackets) på sig. För att få upp humöret på oss båda försökte vi köpa en cola, men det hade inte försälaren på stranden, han hade bara cola zero, och som ni kanske vet, eller förstår, innehåller den inget socker och därmed höjdes inte vårt blodsockervärde ett dugg. Vi köpte därför en iste, tror ni att det var problemfritt? Knappast. Istet var visserligen ganska kallt, men smakade verkligen inget. Förmodligen hade isen smält så att det var te blandat med väldigt mycket vatten. Efter att vi spelat lite kort på stranden (vi kom på att det går faktiskt bra att göra det, mycket bra) tittade vi oss omkring och märkte att mörka moln hade invaderat den så fina himmlen. Så vi åkte hemåt, började såklart regna på väg hem men vi klarade det ganska bra.
Efter det hände inget, fram till att vi skulle gå på bio med Luizas kompis Danny och hennes pojkvän. Först skulle jag rensa min klocka från sand, så jag sköljde av den och torkade av vattnet på min tröja. Inte bra. Nu har jag en svart fläck på min tröja som visserligen nästan är borta nu efter 5 minuters rengörande, men ändå. Vi fick en vattenpöl uppskvätt på oss när vi väntade på bussen till shoppingcentrat och bion. När vi var i butiken inne vid bion stötte Luiza till en glasgrej som föll och gick sönder. Jag höll på att tappa popcornen när vi väntade på att filmen, The curious life of Benjamin Button, eller något sånt, skulle börja. Väldigt bra film för överigt, se den! Men ha tålamod, den är ca 2:30 lång. När vi var utanför lägenhetsdörren upptäckte vi att vi inte hade med oss nycklarna hem, så vi fick ringa Nanda, som såklart sov vid klockan 1 på morgonen när detta hände, och få henne att låsa upp dörren. Så nu sitter vi och tittar genom lite saker innan vi ska sova. Hoppas inget mer händer nu, i så fall berättar jag det, jag lovar.
Just det, mitt julkort till mamma kom fram idag, skickade det den 15 december ungefär. Jaja, den brasilianska posten är väl inte den snabbaste. Frågan är ifall de andra som jag skickade julkort till har fått det, har ni fått något, säg gärna till så jag vet...
tisdag 27 januari 2009
UFRJ och lite till
Idag när jag vaknade fick jag höra två positiva besked, att Fernanda har kommit in på UFRJ (Federala Universitetet i Rio de Janeiro) och det har även Luizas kompis Elsa gjort. Väldigt roligt att höra. Mer positiva saker än vi hört från Sverige de senaste dagarna. Lite tråkigheter i familjen då min mormors bror JanIvar fått en brustet bråck i hjärnan, men det verkar vara på bättringsvägarna. Våra tankar går till honom och hans familj.
Senare på dagen åkte jag och Luiza till UFRJ där hon pluggar för att försöka lösa en praktiktjänst åt henne i en klinik. Det gick utmärkt och nu har hon en bra inkomst varje månad, frågan är bara när hon börjar få pengarna, det får framtiden utvisa. (Hon kommer hjälpa till i kliniken och i laboratorium och för det får hon en del pengar).
När vi kommit hem tog vi det lugnt, duschade och väntade på Nanda som skulle komma hem idag. Vi tänkte nämligen gå ut och fira henne på en restaurang. De har även sin kusin här så planen var att det skulle bli vi 6. Det blev så också, väldigt mättande mat på Outback Steakhouse. Samma ställe som jag och Luiza åt på för en tid sedan. Så nu sitter vi hemma, Luiza fixar lite saker innan vi ska gå och lägga oss, ska bli skönt att sova.
Vi får hoppas att vädret blir lite r/soligare framöver så vi kan vara ute mer. Man kan ju alltid hoppas, eller hur?
Senare på dagen åkte jag och Luiza till UFRJ där hon pluggar för att försöka lösa en praktiktjänst åt henne i en klinik. Det gick utmärkt och nu har hon en bra inkomst varje månad, frågan är bara när hon börjar få pengarna, det får framtiden utvisa. (Hon kommer hjälpa till i kliniken och i laboratorium och för det får hon en del pengar).
När vi kommit hem tog vi det lugnt, duschade och väntade på Nanda som skulle komma hem idag. Vi tänkte nämligen gå ut och fira henne på en restaurang. De har även sin kusin här så planen var att det skulle bli vi 6. Det blev så också, väldigt mättande mat på Outback Steakhouse. Samma ställe som jag och Luiza åt på för en tid sedan. Så nu sitter vi hemma, Luiza fixar lite saker innan vi ska gå och lägga oss, ska bli skönt att sova.
Vi får hoppas att vädret blir lite r/soligare framöver så vi kan vara ute mer. Man kan ju alltid hoppas, eller hur?
söndag 25 januari 2009
New readers?
Nu precis innan jag skulle gå och lägga mig tittade jag, som jag gör då och då, på hur många som läst min blogg och varifrån de kommer. Jag blev väldigt positivt överraskad då jag läste att 40 personer hade varit inne på min blogg idag. Det som var ännu roligare var att jag såg många nya länder på listan över varifrån folk läser. Där fanns Argentina, Norge, Storbritannien, Ungern, Portugal och Australien. I några av länderna har jag ingen aning om vem som läst och några kan jag nog gissa, men det är fantastiskt roligt att se det.
För er som inte läst detta tills ni tröttnat, kommentera gärna så jag vet vem som läser och vad ni tycker. Har ni problem med att kommentera (några har det), maila mig. robin.holst@gmail.com.
Håller denna internationella trenden i sig kommer jag förmodligen att övergå till att skriva på engelska, men oroa er inte, det går alltid att översätta till svenska längre ned på bloggen.
English:
I just watched the number of readers of my blog and saw that the ammount has increased quite a lot. From the usual 10-15 to 40. I assume that there are some new readers and I welcome you deeply. I will see if this continiues and if it does, I will probably start writing in english instead.
And for you that are new, please comment my blog so I can see who's reading and what you think of what I'm writing.
För er som inte läst detta tills ni tröttnat, kommentera gärna så jag vet vem som läser och vad ni tycker. Har ni problem med att kommentera (några har det), maila mig. robin.holst@gmail.com.
Håller denna internationella trenden i sig kommer jag förmodligen att övergå till att skriva på engelska, men oroa er inte, det går alltid att översätta till svenska längre ned på bloggen.
English:
I just watched the number of readers of my blog and saw that the ammount has increased quite a lot. From the usual 10-15 to 40. I assume that there are some new readers and I welcome you deeply. I will see if this continiues and if it does, I will probably start writing in english instead.
And for you that are new, please comment my blog so I can see who's reading and what you think of what I'm writing.
Solskyddsfaktor 25???
Idag gick vi som jag sa mot Lagoa och tänkte gå runt den. Men vi hade ett mål innan dess, apoteket. Där tänkte vi köpa solskyddsfaktor 25 till mig och 15 till Luiza, men det fanns ingen 25:a någonstans. Vi gick genom någonstans mellan 5 och 10 butiker, men ingen hade det, så vi gav upp. Vi gick emot Lagoa och satte oss och tog varsin kokosnöt. Jag undrar ifall han som sålde dem var släkt med de han sålde, för han var inte speciellt service minded. Vi köpte två små kokosnötter med väldigt lite vatten i. De kostade 3 Real styck, dvs 1 mer än de goda stora man köper på alla andra ställen. Den jag köpte var 
gul som en banan, tro mig, och Luizas var grön som de ska vara. Men min smakade apa så vi bad om att få en ny, smakade värre, men vi orkade inte gå tillbaka, men vi kommer aldrig gå dit igen. Efter en stund gick vi mot Botaniska trädgården igen, där vi kom ifrån, och gick in i en stor trädgård, tyvärr lite igenvuxen, men väldigt stor och fin. De hade ett stort fint hus och sedan gick vi till en mer äventyrlig del av parken. De hade grottor och 
liknande, sånt som skulle vara underbart att ha med små barn till. Jag tänkte på mina lillebröder, men mestadels den större av dem, Hugo. Han skulle vara i extas och man skulle behöve dra honom därifrån med röda gråtande ögon. Jag hade roligt där, tänk er några små barn som springer runt där, underbart! Vi såg även en Kolibri, första gången för mig, om man inte räknar julaftonSedan gick vi hemåt, tog en hamburgare på Bibi, väldigt god, 100% nötkött och väldigt mättande. Sen gick vi hem och med tanke på att vädret blev lite sämre får sockertoppen vänta, men det kommer, oroa er inte...
Bilderna:
1. Huset jag pratade om
2. Liten damm i parken
3. En ingång till en av grottorna
Back on track
Nu ska jag försöka komma igång med mitt skrivande igen efter att vi har haft besök och att man blivit lite tröttare av regn och gråa skyar... Idag skiner solen och vi kommer förmodligen gå en lång härlig promenad runt Lagoa för att njuta av det. För er som undrar varför vi inte går till stranden är det ganska enkelt, det är söndag, alla är lediga, det har inte varit sol på en vecka och alla vill gå till stranden. Det vill säga att det är mer fullt på stranden idag än Nordstan under mellandagsrean. Men som tur är har vi hört att det kommer bli bra väder hela veckan, det lär komma småskurar då och då, men vi kommer i alla fall slippa grå himmel och stora vattenpölar...
Fernanda är iväg med en kompis till Buzios och Bia och Cassiano firar sin 22a bröllopsdag i Leblon. (De hade den igår, men jag skrev inte igår...) Flor, hunden, ligger vid dörren konstant och hoppas att matte och husse kommer hem snart, det finns inget tvivel om vilka som är de mest populära hos henne...
Ifall vädret tillåter, vilket vi tror, kommer vi "klättra" upp för sockertoppens första berg. Det finns en stig som man kan ta för att komma upp dit, det ska bli roligt!
Bilder från det kommer upp, jag är inte så snabb på att lägga upp bilder, men jag försöker i alla fall...
PS. Nu har i alla fall några bilder kommit upp, titta på tidigare inlägg så får ni se...
Fernanda är iväg med en kompis till Buzios och Bia och Cassiano firar sin 22a bröllopsdag i Leblon. (De hade den igår, men jag skrev inte igår...) Flor, hunden, ligger vid dörren konstant och hoppas att matte och husse kommer hem snart, det finns inget tvivel om vilka som är de mest populära hos henne...
Ifall vädret tillåter, vilket vi tror, kommer vi "klättra" upp för sockertoppens första berg. Det finns en stig som man kan ta för att komma upp dit, det ska bli roligt!
Bilder från det kommer upp, jag är inte så snabb på att lägga upp bilder, men jag försöker i alla fall...
PS. Nu har i alla fall några bilder kommit upp, titta på tidigare inlägg så får ni se...
torsdag 22 januari 2009
Vädet är inte på vår sida...
Min mor och mormor lämnade Rio för några dagar sen och de tog med sig det soliga vädret... Vi hade sett en massa saker och haft ett underbart väder, men efter att taxin åkte från deras lägenhet började det regna, på riktigt. Det var inget som försvann efter några minuter, utan det höll på ganska länge. Det tog några pauser då och då, men det har regnat så gott som hela tiden. Vi har gått på bio och varit inne nästan hela tiden, förutom då jag klippte mitt hår, nu har jag ganska kort hår, bild kommer sen...
torsdag 15 januari 2009
The Rio Guide Book : Att bo i Rio
Jag har ju tidigare skrivit om hur man kan bo i Rio, men nu kommer mat och liknande.
Affärer
Såklart finns det mataffärer i Rio de Janeiro, hur annars skulle man överleva? Men det är uppbyggt på ett annat sätt än i Sverige. Det finns stora kedjor och det finns småbutiker. Det är säkrast, som turist, att handla på matvarubutikerna. Det är bra service och man kan nog hitta vad man behöver. Går man in till en mindre affär är risken stor att de enbart har kött, bröd eller något liknande.
Priserna beror helt och hållet på vad man köper och vart man köper det. Ju större butik desto lägre priser. Det är skillnad på priserna inom en butikskedja så det spelar roll vart du går. Jag vet inte hur det ligger i förhållande till Sverige, men jag kan säga att jag köpte lite saker till när morsan och mormor kom hit så att de hande något i kylen när de öppnade dörren. Vi köpte bröd, ost, skinka, kaffe, mjölk och vatten, vad jag minns, och det hela gick på ca 100 SEK, så ni har en aning. Nu var jag inte i den billigaste butiken men även inte i den dyraste. Jag kan försöka kolla upp lite andra priser så ni har lite mer koll...
Marknader
Lite då och då finns det marknader där man kan köpa färska frukter och grönsaker. Beroende på var man är kan priserna variera väldigt. Men man kan vara ganska säker på att det är bra varor man köper.
Resturanger
Som varje storstad har Rio ett ganska brett utbud av resturanger. Det finns många olika typer, de "vanliga" där man kan välja från en varierad meny, det finns de som är specialiserad på en viss typ av mat, det finns de som är typiska härifrån, små men mysiga, ofta högljudda men alltid med galda människor däri. Priserna beror såklart på var du är och vad du äter, men att äta ett lagom stort mål med en dryck till kan väl gå på mellan 50 och 100 SEK. Jag skulle gissa på närmare 70 kronor, men jag reserverar mig för säkerhets skull...
Snabbmat
Det finns en lite annorlunda kultur angående snabbmat i Brasilien. Det som är snabbt behöver inte vara dåligt. De har självklart de stora hamburgerkedjorna och deras egen nationella variant, Bob's, som jag själv tycker är bättre än de två stora amerikanska varianterna.
Men de har inte bara hamburgerrestauranger, de har även salladsställen och liknande. Jag har en favorit, Spoleto (stavningen kan vara lite fel). Man ställer sig i kö, säger 8 ingredienser som man vill ha i en pastasallad, säger vilken pastasort och, voilá, det är klart. Efter en snabbkokning på ca 20 sekunder har du din mat på en tallrik och det är dags att betala. Ca 50 kronor går det på och du får ett gott och relativt nyttigt mål mat...
Affärer
Såklart finns det mataffärer i Rio de Janeiro, hur annars skulle man överleva? Men det är uppbyggt på ett annat sätt än i Sverige. Det finns stora kedjor och det finns småbutiker. Det är säkrast, som turist, att handla på matvarubutikerna. Det är bra service och man kan nog hitta vad man behöver. Går man in till en mindre affär är risken stor att de enbart har kött, bröd eller något liknande.
Priserna beror helt och hållet på vad man köper och vart man köper det. Ju större butik desto lägre priser. Det är skillnad på priserna inom en butikskedja så det spelar roll vart du går. Jag vet inte hur det ligger i förhållande till Sverige, men jag kan säga att jag köpte lite saker till när morsan och mormor kom hit så att de hande något i kylen när de öppnade dörren. Vi köpte bröd, ost, skinka, kaffe, mjölk och vatten, vad jag minns, och det hela gick på ca 100 SEK, så ni har en aning. Nu var jag inte i den billigaste butiken men även inte i den dyraste. Jag kan försöka kolla upp lite andra priser så ni har lite mer koll...
Marknader
Lite då och då finns det marknader där man kan köpa färska frukter och grönsaker. Beroende på var man är kan priserna variera väldigt. Men man kan vara ganska säker på att det är bra varor man köper.
Resturanger
Som varje storstad har Rio ett ganska brett utbud av resturanger. Det finns många olika typer, de "vanliga" där man kan välja från en varierad meny, det finns de som är specialiserad på en viss typ av mat, det finns de som är typiska härifrån, små men mysiga, ofta högljudda men alltid med galda människor däri. Priserna beror såklart på var du är och vad du äter, men att äta ett lagom stort mål med en dryck till kan väl gå på mellan 50 och 100 SEK. Jag skulle gissa på närmare 70 kronor, men jag reserverar mig för säkerhets skull...
Snabbmat
Det finns en lite annorlunda kultur angående snabbmat i Brasilien. Det som är snabbt behöver inte vara dåligt. De har självklart de stora hamburgerkedjorna och deras egen nationella variant, Bob's, som jag själv tycker är bättre än de två stora amerikanska varianterna.
Men de har inte bara hamburgerrestauranger, de har även salladsställen och liknande. Jag har en favorit, Spoleto (stavningen kan vara lite fel). Man ställer sig i kö, säger 8 ingredienser som man vill ha i en pastasallad, säger vilken pastasort och, voilá, det är klart. Efter en snabbkokning på ca 20 sekunder har du din mat på en tallrik och det är dags att betala. Ca 50 kronor går det på och du får ett gott och relativt nyttigt mål mat...
Bilder från de senaste dagarna...
Ja, nu lägger jag upp några bilder från de senaste dagarna då jag inte har gjort det tidigare...
Sockertoppen, eller Pão de Acúcar som den egentligen heter...
Rio strax före skymning
Rio by night
Den välkända spårvagnen som går över akvedukten i Lapa.
Den nya katedralen till vänster, som ser ut som en kon och spårvagnen som går till Santa Teresa till höger...
Sockertoppen, eller Pão de Acúcar som den egentligen heter...
Rio strax före skymning
Rio by night
Den välkända spårvagnen som går över akvedukten i Lapa.
Den nya katedralen till vänster, som ser ut som en kon och spårvagnen som går till Santa Teresa till höger...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)
